Livsmedelsverket kartlade virus på växter i totalt 26 utländska grönsakspartier som salufördes i juli 2019. Enligt utredningen kan nya virussjukdomar spridas med de utländska grönsakerna till finländska grönsaksodlingar. Eftersom virusen lätt kan spridas till exempel via händerna är det skäl att inte ta med sig utländska grönsaker till grönsaksodlingar ens som matsäck. De virus som orsakar sjukdomar hos växter gör inte människorna sjuka, så man behöver inte oroa sig för att äta grönsakerna.
Prover togs på tomater, kapkrusbär, babyspenat, vatten-, honungs-, cantaloupe- och galiameloner, squash, butternutpumpa och aubergine som fanns till salu i fem olika affärer. Det var fråga om en liten kartläggning som inte ger en heltäckande bild av alla möjliga risker som är förknippade med grönsaker eller skillnaderna i risker mellan olika produkter. Avsikten med kartläggningen var att ge grönsaksodlarna mera information om virus som sprids via grönsaker.
Gurkodlare ska akta sig för vattenmeloner
Den betydelsefullaste observationen var att grönmosaikvirus på gurka (CGMMV) sprids via spanska vattenmeloner. I Finland hotar det växthusodlingarna av gurka.
”Viruset sprids via fröna, men också lätt via arbetarnas händer, om de exempelvis nyligen har ätit melon som matsäck”, konstaterar överinspektör Jari Poutanen vid Livsmedelsverket.
Det är svårt att utrota grönmosaikvirus på gurka, för det är ett mycket härdigt virus. Det kan överleva till och med i åratal och behålla sin smittförmåga i växtavfall, på redskap, i jord och vatten. Viruset har då och då påträffats i växthusodlingar av gurka även i Finland ända sedan 1960-talet och det har alltid orsakat stora skördeförluster.
Viruset är inte klassificerat som en karantänskadegörare, så det är odlaren som ansvarar för bekämpningen. Det får dock inte finnas på gurkplantor som saluförs.
Pepinomosaikvirus på tomat
På tomater från Holland, Marocko och Spanien hittades pepinomosaikvirus (PepMV). Det framkom dock inte av undersökningen om det var fråga om en lindrig eller skadlig stam av viruset. En lindrig stam av viruset används i vissa länder för att ”vaccinera” växterna, alltså skydda dem mot den skadliga stammen.
Också i det här fallet är det odlaren som är ansvarig för bekämpningen av viruset.
Nya virus på kapkrusbär
På kapkrusbär från Colombia hittades ett eventuellt helt nytt tobamovirus eller en ovanligare form av tobaksmosaikvirus. På dem hittades också ett virus som hör till familjen Bromoviridae, som kan vara Potato yellowing virus PYV eller något annat virus av samma familj. Det är känt att PYV förekommer i Sydamerika just på kapkrusbär. De här virusens betydelse för den finländska grönsaksproduktionen är dock inte känd.
Ett mycket stort antal växtvirus är kända och många av dem kan orsaka omfattande skördeförluster. Det är skäl för odlarna att förhindra spridning av virus till odlingarna genom att tvätta och desinficera exempelvis händer, arbetskläder, redskap och lådor som används att plocka och transportera grönsakerna i.
Internationella växtskyddsåret 2020
Förenta nationernas Livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har beslutat att år 2020 blir det internationella växtskyddåret. Växtskadegörare kan orsaka omfattande ekonomiska förluster och försämra skördemängden och ‑kvaliteten, vilket kan hota tillgången på livsmedel.
Mera information:
Överinspektör Jari Poutanen, tfn 040 845 4869
Specialforskare Johanna Santala, tfn 050 410 0235
