Utlåtande om utkastet Vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu 2022 - 2027, metsätalous

Mirkka Hadzic
Miljöministeriet

SLC tackar för möjligheten att ge utlåtande gällande utkastet (daterat 22.11.2019) för i rubriken nämnda dokument.

Dokumentet är väl uppgjort och bakgrundsgruppen är tillsatt på bred basis med experter med olika kunskapsbakgrund gällande vattenvård vilket garanterar ett brett kunnande vilket också syns i rapporten.

Nedan anger vi några synpunkter på utkastet till planen:

  • I rapporten finns inget om stöd för iståndsättning av diken. Vi utgår från att detta behandlas i andra rapporter som t.ex. Utarbetandet av efterföljaren på finansieringslagen för bärkraftigt skogsbruk, den s.k. Kemera-lagen. Stödet för planeringen, själva arbetet samt material som trummor med mera är ytterst viktigt för att iståndsättningsdikning som verksamhet fortsätter så att skogen på torvmarker på det sättet binder koldioxid, att torvmarkerna bidrar till nationalekonomin och till den regionala ekonomin samt för att åtgärderna skall göras enligt de bästa kända metoderna med tanke på vattenvård och miljö.
  • Avsnittet ”metsien jatkuvan kasvatuksen suositukset” (sida 5–6) samt övriga ställen där det sägs att kontinuerligt skogsbruk kan göra att dikesrensning inte behövs. Detta stämmer delvis och på en del objekt, men vi vill också påpeka att:
  • Det finns utmaningar såsom att vid kontinuerligt skogsbruk avverkas ofta och lite åt gången varvid beståndets virkesvolym ofta inte är tillräcklig ur ekonomisk synvinkel samt att bestånd med en virkesvolym under 120 m3 är för litet för att ensamt sköta avdunstningen
  • Åtminstone i österbotten samt i andra delar av landet är skogsskiftena långa och smala och beståndsfigurerna i olika utvecklingsskeden vilket gör att dikesrensningen inte kan uppskjutas
  • Avsnittet ”vesienhoidon kuulemisessa saatu palaute”, sista stycket på sida 9 ”metsätalouden vesiensuojelutoimenpiteiden…” är ytterst viktigt och särskilt den första meningen,

  • Avsnittet ”kunnostuksen vesiensuojelu ja suunnittelu osana suometsänhoitoa (yksikkönä ha)” det  tredje stycket (andra hela stycket sida 12) ”vesiensuojelullisesti oikein kohdennetuilla…” vill vi påpeka att
    • 120 och 150 m3 får inte begränsa möjligheten att rensa dikena där det är flera ägare på samma torvmark. Det finns ofta skiften i olika utvecklingsklasser och med olika volym bredvid varandra,
    • Kontinuerligt skogsbruk kan göra att dikesrensning behövs oftare då kvarvarande volym, kanske vart 15 år, underskrider 120 m3. Vid normalt skogsbruk är det de första 25 åren som virkesvolymen underskrider 120 m3 sedan är den högre i ca 50 år.

  • I tabellen på sida 15 längst ner talas det om kvicksilverbelastningen. Denna kan undvikas genom att inte låta marken bli dränkt vilket talar för vikten av en väl utförd dikesrensning

  • Avsnittet ”oikeudelliset ohjauskeinot” (sida 16, andra stycket) framhåller vi vikten av att detta omfattar en bred räcka av åtgärder som all planering, verkställande av dikesrensning, material samt ev. Gödsling. För mer omfattande vattenskydd och verkställandet vore det viktigt att stödet är 100 % för själva planeringen,

  • Avsnittet ”metsätalouden vesistökuormitus” och andra stycket på sida 26, ”kunnostusojituksen suunnittelussa…” , borde tilläggas att detta gäller ifall det är samma ägare och utvecklingsklass men att så oftast inte är fallet,

  • I samma avsnitt sida 26 efter fjärde stycket ”uudistamishakkuiden jälkeen…” kunde tilläggas att det borde undersökas om det trots allt vore bättre att rensa dikena före förnyelseavverkning för att undvika den stora höjningen av grundvattennivån med dess bekymmer samt för att minska bekymren med ytavrinning vid stora nederbördsmängder efter markberedningen och med nyrensade diken,

  • Bilaga 1 ”vesiensuojelumenetelmien vaikutus metsätalouden kuormitukseen (sida 39) tredje stycket om ”huolellinen lannoitus”. Meningen om att torvmarksgödsling rekommenderas utföras som markspridning får inte tolkas för kategoriskt och detta får inte bli enda metoden eftersom gödsling från luften i praktiken är nödvändig för att få torvmarker gödslade. Torvmarken bär inte alltid markburna gödselspridare förutom i samband med nyss utförd gallringsavverkning. Spridning från luften lyckas däremot alltid.

SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC R.F.

Jonas  Laxåback                                                                         Anders Portin verksamhetsledare                                                                     skogsombudsman

Mer från SLC