Kossorna kommer till Helsingfors Universitet 5.11 – ”Vad är en ko”-jippot ska göra kor bekanta för allmänheten

SLC -

Korna Orawa och Okadi finns på plats tisdagen den 5 november 2019 kl. 11-13 utanför Helsingfors Universitets Porthania-byggnad, Universitetsgatan 3. De båda korna visar gärna upp sig eftersom de är vana utställningskor som tycker om människor. 

MTK maaseutunuoret, SLC-unga och Helsingfors Universitets husdjursvetenskapsstuderandes klubb Akateeminen karjakerho AKK vill i god anda låta förbipasserande och allmänheten blir mer bekanta med kor. Samtidigt påminner de unga jordbrukarna och husdjursstudenterna om att tack vare ansvarsfulla produktionsmetoder har korna i Finland många positiva effekter på bland annat miljön. 

Det gräs som korna äter binder kol, dyngan fungerar som naturlig gödsel, betesgång stärker den biologiska mångfalden och den finländska produktionen har ett hållbart vattenavtryck. Vattenintensiv husdjursproduktion lönar det sig att idka i länder med rikliga sötvattenresurser såsom i Finland. Dessutom kommer över 80 % av det finländska nötköttet från mjölkkor. Via nötkötts- och mjölkproduktionen uppstår utsläpp av växthusgaser och näringsämnen, men inom lantbruket görs det på gårdsnivå ett aktivt arbete för att minimera dessa utsläpp och för att effektivera gräsets kolbindning. 

Under jippot berättar ägaren av korna, mjölkproducent Eeva Linnainmaa, om sina kor medan mjölkproducent Kaisa Pihlaja berättar om finländska nötkreatur och deras betydelse på ett bredare plan. 

Medias representanter, studerande och andra förbipasserande bjuds in till diskussion och för att bekanta sig med Orawa ja Okadi, och för att ta en koselfie. 

Samtidigt ordnas även ett Vad är en ko-jippo vid Jyväskylä universitet. 

  

Tilläggsinformation: 

Kaisa Pihlaja, mjölkproducent, MTK maaseutunuoret, 050 468 0140  
Maiju Pajula, ordförande, Akateeminen karjakerho AKK, 045 144 3393 
Eeva Linnainmaa, mjölkproducent, 040 418 6271 
Matti Voutilainen, organisationsdirektör (arrangemang), MTK, 040 067 2807 
Pia Franzén, ungdomsombudsman, SLC Nyland, 040 556 7020
Mia Wikström, kommunikationschef, SLC, 050 355 3213 

Pressmeddelandet på finska på mtk.fi

Följ jippot på sociala medier genom 
#lehmäonjees
#mikäonlehmä
#coolko
#vadärenko

 

NÖTFAKTA

Nöt och vall (gräs) 

• Nötdjur är oerhört effektiva bioreaktorer 

• Nötdjurens huvudföda är vall – gräsväxtlighet som bara idisslare kan klara av att smälta tack vare mikroberna i våmmen (kons största förmage) och förvandla till protein

• Vall binder kol  

• Förutom vallfoder (ensilage, gräs, bete) används i kornas utfodring även inhemsk spannmål, ryps- eller rapskross (växtdel som blir över när rypsolja tillverkas)

• Finland har naturliga fördelar när det gäller odling av vall. Tack vare den korta och svala växtperioden klarar sig vallväxter bra i Finland

• Vallväxter sköter marken och är därför ett viktigt inslag i växtföljden 

• Gräsväxter är mångåriga, vilket innebär att man undviker att varje år bearbeta marken, vilket gör att man minskar att kol frigörs ut marken

• Ofta odlas vall på marker som är mindre lämpade för odling av växter som direkt duger som människoföda. På detta sätt kan vi också få människoduglig näring ur sådana marker där odling annars inte vore möjligt. 

Nötdjur och miljön 

• Gödseln är ett bra markförbättringsmedel och en god näringskälla att använda i åkerodling. Genom att ta tillvara nötdjurens naturliga gödsel kan man minska behovet av konstgödsel. Gödsel sprids allt oftare genom precisionsgödsling och då kan man minska urlakning av näringsämnen. 

• Gräsmarker binder näringsämnen mycket väl i åkern och förhindrar näringsurlakning och utsläpp i vattendrag

• Nötkreaturens antal har minskat med över 1/3 sedan 1990. I takt med att produktionen har effektiverats så producerar varje ko mera mjölk/kött än tidigare.

• Kornas klimatavtryck per producerad liter mjölk har minskat under de senaste årtiondena med 1/3 

• Markanvändningen är på en hållbar nivå i Finland. Vallens fördelar kommer till sin rätt eftersom djurtätheten är på en hållbar nivå. 

• Betande djur upprätthåller den biologiska mångfalden och beten är ofta viktiga bosättningsplatser för hotade arter. Att det finns färre betande djur har redan haft en negativ inverkan på hotade arters levnadsförutsättning.  

• Den årliga regnmängden överstiger avdunstningen och det bildas mera grundvatten fortlöpande. Vår matproduktion har ett hållbart vattenavtryck och vattenintensiv produktion är det skäl att idka i länder med rikliga sötvattenresurser. 

Finländsk matproduktion 

• Soja används inte för att utfodra nötkreatur i Finland

• Över 80 % av det finländska nötköttet kommer från mjölkkor 

• Per producerat kilo nötkött har det finländska köttet ett förhållandevis mindre klimatavtryck än den globala köttproduktionen 

Djurhälsa och djurens välmående 

• Vartenda nötkreatur har individuella märkningar och födelsesignum. Med andra ord känner man hela tiden till de finländska kornas livscykel och levnadsplats. 

• I Finland används för nötdjur hälsovårdssystemet Naseva, där viktig information om enskilda djurs och hela besättningens välmående och hälsa.    

• Användning av läkemedel följs kontinuerligt upp. Mediciner används enbart på basen av diagnos, det vill säga enbart för att boka sjukdomar på ordination av veterinär

• Att använda hormoner för att öka tillväxten är förbjudet i Finland. 

• Om kalvar behöver avhornas sker det alltid med lugnande medicin och lokalbedövning i kombination med värkmedicin. 

 
Nötdjur i det finländska samhället 

• Nötkreatur är en viktig del av den finländska landsbygden 

• Nötdjur håller landskapet öppet och levande, samt upprätthåller landsbygdskulturen 

• Nötdjur är goda miljövårdare, och beten är viktiga för att hålla landskapet öppet 

• Nötdjur bidrar även till sysselsättning och inkomster för finländare såväl på landsbygdens som i städer, bl.a. via transport, försäljning och industri 

• Nötdjur är arbetskompisar för tiotusentals finländare dagligen 

• Tack vare finländska kor kan vi njuta av t.ex. finländsk glass och ost 

• Nötdjur är en central del av vår livsmedelssäkerhet och försörjningsberedskap. Utan kött och mjölk skulle vår självförsörjning gällande proteiner vara ännu svagare (nu 20 %)

Mer från SLC