Tobias Dahlblom sitter och berättar om övergången från kalkonuppfödning till värphöns då yngsta dottern Nelly, 2 år, kryper upp i hans famn och ber om hjälp med att klä på en docka. Pappa fixar tålmodigt ärmen och fortsätter. De första hönsen kom till Kvarnfors gård i maj 2013, några veckor före äldsta dottern Clara föddes. I samma veva som Tobias och frun Erica blev föräldrar fick de alltså 24000 värphöns att sköta om.
– Vi var tvungna att tänka om på grund av dålig lönsamhet inom kalkonuppfödningen. Kalkonerna hade fått gå fritt på golvet så det kändes naturligt att i stället satsa på frigående höns. På grund av smittorisken håller vi hönsen inomhus, även om Erica försöker övertala mig att släppa ut dem, säger Tobias och ler.
Höns i fyra våningar
Eftersom Tobias och Erica Dahlblom tidigare hållit nyfödda kalkoner på gården, som är mycket mottagliga för smittor, så hade de redan lämpliga utrymmen för värphöns med mycket bra ventilation och arbetsrutiner för att hålla utrymmena nästintill kliniskt rena. Trots de goda förutsättningarna krävdes det ändå stora investeringar för att skapa en trivsam miljö för frigående värphöns.
Paret satsade på ett flervåningssystem i stallet med fyra våningar och ströbädd på golvet. Ett av hönornas naturliga beteenden är att söka sig uppåt, speciellt till natten, för att skydda sig mot rovdjur. I stallet kan hönorna flyga, sprätta, hoppa och gå fritt. På natten sover de på sittpinnar och på morgnarna värper de i sina värpreden. Tja, eller de flesta i alla fall. Vissa envisa damer värper hellre någon annanstans.
– Hönsen har fri tillgång till mat och vatten, kalksten och stimulans i form av bollar och gunga. Men de leker egentligen inte så mycket. Våra höns har gott om utrymme men väljer ändå oftast att samlas på ett och samma ställe. De trivs bäst i flock, säger Tobias.
Erica och Tobias Dahlbloms liv kretsar kring barnen och djuren. Här hittar familjen skugga i dottern Claras klätterträd intill hönshuset. Lillasyster heter Nelly.
Värphönan har en vilodag
Hönorna är värphybrider av rasen Dekalb white (kolla www.dekalb-poultry.com). En höna värper sex ägg i veckan. Tack vare sluttande golv under värpredena rullar äggen till transportbandet mitt i stallet och vidare till packeriet. Ett gäng hönor jobbar på Kvarnfors gård i 90 veckor, ungefär 1,5 år, innan de byts ut. Hela flocken åker ut innan nästa flyttar in för att minimera smittorisken. Efter sin arbetskarriär blir värphönan djurfoder.
– Finland är ett av få länder som har salmonellafri status men salmonellafria ägg är ingen självklarhet. Det ligger hårt arbete bakom de rena finländska äggen. Hönsgårdarna är väldigt noga med hygienen och gör regelbundna salmonellatester, säger Tobias.
Äggproduktionen på Kvarnfors gård är dessutom KAT-certifierad, vilket är ett krav ifall äggen ska säljas till länder som till exempel Tyskland. Tyska certifieringsorganisationen KAT har en kontrollista med över tusen punkter, och för att bli godkänd måste producenten uppfylla en viss procent av dem. Kontroller görs 1–2 gånger i året och då granskas hela verksamheten, allt från anläggning till djur, foder och journalföring.
– När vi var med om vår första auditering gick de igenom 1520 punkter. Vi hade 98,4 procent av dem godkända, vilket jag förstod att är ovanligt vid första auditering, säger Tobias.
En del av äggen exporteras
Varje morgon kl. 07.00, året runt, går antingen Tobias, Erica eller någon anställd genom hönshuset och plockar ägg som hamnat utanför transportbandet. I packeriet görs en grov sortering där smutsiga och spruckna ägg plockas bort. Kvarnfors gård har packeritillstånd för en viss del av äggen, som de sedan själva säljer vidare till butiker och restauranger i Vasaregionen och direkt till konsumenterna via REKO-ringar i Närpes och Övermark. De har också en liten gårdsbutik intill det egna hönshuset i Pörtom.
Resten av äggen säljs till packeriet Satamuna i Panelia, Eura. Packeriet hämtar ägg från Kvarnfors gård en gång i veckan och säljer sedan de paketerade äggen vidare, bland annat till Tyskland.
– När vi kämpade som mest med lönsamheten överlevde vi tack vare den egna försäljningen. Men inte har vi möjlighet att packa och sälja alla ägg själva. Det är en trygghet att ha både och. På det här sättet vet vi att vi får en stor del av äggen sålda, men har också lite frihet kvar, säger Tobias.
Äggen kommer till packeriet via ett transportband som löper genom hönshusets mittgång. Här gör Tobias Dahlblom en grov sortering och tar bort smutsiga och spruckna ägg.
Vi är vad vi äter
Ägget är på många sätt ett fantastiskt livsmedel, förmånligt med tanke på alla näringsämnen som det innehåller. I Finland produceras ägg på fyra olika sätt, beroende på hönornas livsmiljö. En del av de finländska hönsen går fritt, antingen inomhus eller utomhus, andra höns bor i inredda burar. Det finns också ekologisk äggproduktion som ställer större krav på utrymmen, foder och kontroll.
– När det gäller kvaliteten på äggen är fodret mest avgörande. Så är det ju med oss människor också, äter vi bra så mår vi bra. Våra höns får växtbaserat, lokalproducerat och pelleterat foder som innehåller allt de behöver. Dessutom har de fri tillgång till kalksten, säger Erica.
Ett smalt segment inom REKO frågar efter sojafria ägg för klimatets skull. Erica tror att efterfrågan kommer att öka.
– Visst vore det bra om vi kunde producera proteinet i Finland och ersätta sojan i djurfodret helt och hållet. Utvecklingen är nog på väg åt det hållet, och fick extra skjuts i och med coronakrisen då allt fler insåg vikten av inhemska råvaror, säger Erica.
Ägg från Kvarnfors gård i Pörtom. Här finns 24 000 frigående höns som värper sex ägg i veckan. En del av äggen säljs lokalt och en del exporteras utomlands.
Jordbruk ska ha djur
Kvarnfors gård är ett litet familjeföretag, marken har varit i släktens ägo sedan början av 1800-talet. På gården odlas vete, havre, korn, vall och sockerbeta. Tobias är också vd för Dahlblom Road Ltd som utför olika typer av vägunderhåll året runt. Kretsloppstänket är viktigt för både Tobias och Erica, för dem är det en självklarhet att det ska finnas djur på gården.
– Ett jordbruk ska ha djur. Djuren äter spannmål och spillningen används som gödsel i odlingen. Det är ett naturligt kretslopp och så ska det vara, säger Tobias.
Erica och Tobias har funderat på både solpaneler och biogas för att minska gårdens klimatavtryck, men det handlar om stora investeringar. Viljan att utvecklas finns och respekten för både djur och natur är stor, men förändringar måste ske i den takt börsen tillåter.
– Det känns som att alla lån vi tar borde vara betalda inom fem år, för då kommer troligen nästa förändring. Nu är det tuffa tider för de som har höns i inredda burar, för handeln vill hellre sälja ekoägg och ägg från frigående höns.
Sucken blir djupare med åren
Äggproduktionen i Finland har genomgått stora förändringar under de tio senaste åren. Den största förändringen för producenterna kom år 2012 då de traditionella värphönsburarna förbjöds i hela Europa. Lagstiftningen som trädde i kraft i hela EU år 2012 ställde krav på inredda burar för att öka djurens välbefinnande. De äggproducenter som valde att fortsätta satsade antingen på inredda burar eller frigående värphöns. Många gjorde stora investeringar i inredda burar, så kallade trivselburar, som uppfyllde de nya EU-kraven.
Eftersom handeln nu väljer att satsa på ekoägg och ägg från frigående höns kommer äggen från höns i inredda burar på sikt att försvinna från butikshyllan. För den producent som vill övergå till frigående höns krävs igen stora investeringar. Situationen är svår för många äggproducenter. Det är inte ens tio år sedan den senaste stora förändringen och nu måste de igen satsa stora summor för att verksamheten ska överleva.
Hur förhåller ni er till de ständiga förändringarna inom branschen?
– Sucken blir djupare med åren. Det känns nog som att äggproduktionen styrs hårt i Finland jämfört med andra livsmedel. Den som inte orkar anpassa sig till förändringar måste sluta. Och det är nog många som gör det nu. Vi känner flera som gärna skulle fortsätta men de har skulder kvar från 2012 och lär inte få mera lån, säger Tobias.
Vad är er hälsning till konsumenter som vill stöda inhemsk livsmedelsproduktion?
– Hitta din egen bonde som du vill stöda. Ta reda på vad som produceras lokalt där du bor och handla närproducerat så långt det är möjligt. Välj alltid inhemskt i butiken, säger Erica.
"Hitta din egen bonde. Ta reda på vad som produceras lokalt där du bor och välj alltid inhemskt i butiken”, säger Erica Dahlblom på Kvarnfors gård.
