I utredningen jämfördes förhållandet mellan olika livsmedels koldioxidutsläpp och näringsämnesinnehåll. Jämförelsen gjordes med hjälp av ett CO2-näringsdensitetsindex. Ju lägre indextal ett livsmedel får, desto bättre, eftersom livsmedlet då innehåller förhållandevis mer näringsämnen i relation till dess växthusgasutsläpp (koldioxidekvivalenter, CO2e).
Koldioxidutsläppen i utredningen beskriver inte den finländska produktionen, utan är medelvärden från internationella studier eftersom det inte finns tillräckligt med forskningsdata från den inhemska produktionen att tillgå. I utsläppen har inte heller beaktats det koldioxid som binds i marken. Koldioxidutsläpp och näringsinnehåll har beräknats utifrån den ätbara, tillredda maten, och tar med andra ord hänsyn till eventuellt svinn vid slakt, rensning och rengöring samt viktförändring vid tillredning.
Valet av livsmedel som jämförts i utredningen påverkades av att inget salt eller fett tillsatts vid tillverkningen, eftersom det skulle ha påverkat näringsämnesinnehållet och försvårat jämförelsen av olika livsmedel.
I utredningen visade sig vitt ris vara det svagaste livsmedlet i indexet. Det vita risets klimatutsläpp är högt och näringsinnehållet lågt. Det bästa livsmedlet i indexet var soja. I jämförelsen mellan näringsämnen och kolavtryck visade sig potatis vara överlägset bättre än ris och pasta, och även jordgubbe bättre än banan. Vid jämförelse av matportioner vann portionen med broiler med potatismos och riva morötter klart över ett sushisortiment i motsvarande storlek.
I CO2-näringsdensitetsindexets jämförelse ingick:
• Kolhydratkällor: potatis, vitt ris, mörkt ris, ljusa makaroner och mörka makaroner
• Proteinkällor: nötkött, svinkött, broiler, lax, soja och bondböna
• Vegetabiliska produkter: jordgubbe och banan
• Drycker: mjölk, sojadryck, havredryck och mandeldryck.
– Koldioxidutsläppen får inte minskas på näringsinnehållets bekostnad. Många människor skulle kunna främja sin egen hälsa och minska sina kolutsläpp genom att justera sina matvanor i riktning mot de finländska näringsrekommendationerna, säger Senja Arffman på Envitecpolis Oy, som genomförde utredningen.
– Utredningen visar att en mångsidig och ansvarsfull matportion kan sättas ihop på många olika sätt då man väljer en mångsidig kost, äter måttligt och tillräckligt med grönsaker. Det är kosten som helhet, inte enskilda livsmedel, som avgör. Det finns risk att den skuldbeläggande diskussion som pågått om matens klimatavtryck överskuggar måltidsglädjen och för med sig ångest och osäkerhet. Istället behöver vi mer matglädje och gemensamma måltider, säger Mia Wikström, SLC:s kommunikationschef.
Undersökningen beställdes av Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK i samarbete med Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC som en diskussionsöppning. Organisationerna hoppas på mera mångsidighet i den polariserade matdebatten. Jordbrukets klimatvägkarta som publicerades av producentorganisationerna i juni strävar till att minska utsläppen från jordbruket utan att minska på djurproduktionen. Organisationerna representerar både grönsaks- och djurproducenter.
Material:
Utredningen och dess resultat finns på https://slc.fi/klimatochnaring samt
www.mtk.fi/ilmastojaravitsemus
Se webbinariet här: https://www.webcasting.fi/mtk/xWh5y5I1/
Delta i diskussionen på sociala medier: #ilmastojaravitsemus #klimatochnäring
Tilläggsinformation:
Senja Arffman, ledande expert, Envitecpolis, tfn 050 353 1818 (på finska)
Mia Wikström, kommunikationschef, SLC, tfn 050 355 3213
Pressmeddelandet korrigerades 17.11.2020 kl. 14.35: "Det bästa livsmedlet i indexet var soja. (inte lax som det felaktigt stod tidigare)
