Enligt Naturresursinstitutets utredning, som publicerades i början av 2020, är skogslagen och lagen om bekämpning av skogsskador i huvudsak fungerande, men utredningen lyfte fram informationsbehov som hänför sig till biologisk mångfald och skogshälsa. Jord- och skogsbruksministeriet har nu inlett ett fortsatt utredningsprojekt som ska kompletterar informationen om lagstiftningens konsekvenser.
I skogslagen definieras livsmiljöer som är särskilt viktiga med tanke på den biologiska mångfalden och vars särdrag ska bevaras eller stärkas. I den lagändring som trädde i kraft 2014 fastställdes som villkor för de objekt som anges i 10 § i skogslagen att de är småskaliga eller av mindre betydelse inom skogsbruket. Definitionen preciserade den tidigare skogslagen och därmed har objekt som tidigare varit lagstadgade objekt ändrats till andra viktiga livsmiljöer i informationen om skogstillgångar.
Syftet med utredningen är att få en klar bild av hur stor inverkan ändringen av 10 § i skogslagen i praktiken har på tryggandet av den biologiska mångfalden och om mångfaldsvärdena är hotade på grund av de kommande åtgärderna. Nu vill man få reda på i vilken utsträckning skogslagens objekt och andra värdefulla livsmiljöer har behandlats efter ändringen av skogslagen.
Projektet ska också analysera skogslagens betydelse när det gäller att trygga värdefulla livsmiljöer i förhållande till skogsvårdsrekommendationerna, skogscertifieringen, METSO-programmet och naturvårdslagen samt till andra metoder för att trygga livsmiljöer. Vidare ska projektet utreda möjligheterna att använda korrigerande åtgärder enligt 20 § i skogslagen om skogslagens objekt har behandlats i strid med 10 § i skogslagen. I utredningen klarläggs även de juridiska och praktiska problem som hänför sig till rekommendationerna för tolkning av skogslagen.
Utredningen om skogslagens konsekvenser för den biologiska mångfalden blir klar i år. Den ska tas fram av Naturresursinstitutet i samarbete med Finlands miljöcentral och Finlands skogscentral. Utifrån utredningen bestämmer man om fortsatta åtgärder. Det har inte planerats några ändringar i skogslagen.
En noggrannare bedömning av behoven att ändra lagen om bekämpning av skogsskador
Utredningsprojektet 2019 studerade också hur skogsskadelagen fungerar. Enligt utredningen fungerar lagen i huvudsak bra, men den lyfte dock fram ändringsbehov som följer av klimatförändringen och utvecklingen av skogsbrukets omvärld och som kräver en närmare bedömning. Konsekvensbedömningen görs av Naturresursinstitutet.
De viktigaste frågorna gäller bekämpning av granbarkborre, bekämpning av rotticka i tallbestånd på torvmarker samt utvidgning av aktörernas skyldighet till egenkontroll till aktörer som förmedlar virke. I fråga om granbarkborre ska det göras en bedömning av hur den gällande lagen fungerar i Mellersta Finland, där datumet för borttransport av virke, det vill säga den 24 juli, har visat sig vara för sent. Det ska studeras närmare hur allvarliga skador den större märgborren orsakar på tallar. Ytterligare ska det utredas om det är ekonomiskt hållbart att kräva stubbehandling vid sommaravverkningar på talldominerade torvmarker i syfte att bekämpa rotticka. Projektet ska därtill bedöma de kostnadseffekter som eventuella ändringar medför för aktörerna inom branschen.
Utifrån konsekvensbedömningen utarbetar ministeriet förslag till ändring av lagen om bekämpning av skogsskador före utgången 2020. Det är meningen att eventuella lagändringar ska träda i kraft vid ingången av 2022.
Ytterligare information:
Marja Kokkonen, forstråd, tfn 040 524 6267, marja.kokkonen (at)mmm.fi
Satu Rantala, konsultativ tjänsteman (skogslagen), tfn 050 475 3099, satu.rantala (at) mmm.fi
Tatu Torniainen, konsultativ tjänsteman (skogsskadelagen), tfn 040 749 0159, tatu.torniainen (at) mmm.fi
