Privatskogsbrukets rörelseresultat sjönk med 17 procent till 128 euro per hektar 2019. Trots att det var en tydlig nedgång från rekordåret, var resultatet omkring fyra procent bättre än genomsnittet för de fem föregående åren. Privatskogsbrukets rörelseresultat uppgick totalt till 1 755 miljoner euro, det vill säga samma nivå som 2017.
En minskad efterfrågan på timmer syntes i intäkterna för Södra Finland
I Södra Finland sjönk privatskogsbrukets rörelseresultat med nästan 20 procent från föregående år till 163 euro per hektar. I Norra Finland landade resultatet på 58 euro per hektar (-5 procent). Norra Finland omfattar landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland.
De bästa rörelseresultaten per hektar enligt landskap erhölls i Päijänne-Tavastland (232 €/ha) och Egentliga Tavastland (228 €/ha), även om resultatet där sjönk med över 20 procent. I Lappland var resultatet 36 euro per hektar, vilket var en nedgång med endast två procent från föregående år. Resultatet sjönk mest i Södra Savolax (-31 procent), Kymmenedalen (-24 procent), Egentliga Tavastland (-23 procent) och Norra Karelen (-23 procent). På det finländska fastlandet sjönk resultatet per hektar, men på Åland fördubblades resultatet till följd av ökade avverkningar på grund av stormfällningen.
– I Södra Finland var timrets andel av resultaten närmare tre fjärdedelar i förfjol, i norr drygt hälften. I fjol uppvisade avverkningar av och priset på timmer en klart brantare nedgång än för massaved. Det kan ses i fjolårets resultat som en större resultatminskning i Södra Finland än i norr, konstaterar Naturresursinstitutets (Luke) forskare Esa Uotila.
Investeringsavkastningen från virkesproduktionen negativ
Investeringsavkastningen från virkesproduktionen sjönk till -0,9 procent 2019. Avkastningen var senast negativ 2012. I Naturresursinstitutets beräkningar består avkastningen av fem komponenter. Intäkterna från virkesförsäljning bidrog till avkastningen med 3,7 procentenheter, nettotillväxten i virkesförrådet med 1,4 procentenheter och statsstöden med 0,1 procentenheter. Nedgången i rotpriser drog ner investeringsavkastningen med 5,5 procentenheter och totalkostnaderna för virkesproduktionen med 0,6 procentenheter. Avkastningen är klart lägre än genomsnitten under de föregående åren. Genomsnittet för de fem föregående åren var 6,1 procent och för de tio föregående åren 3,5 procent.
– Metoden för att beräkna avkastningen från virkesproduktionen togs ursprungligen fram för att göra det möjligt att jämföra olika investeringsformer. I beräkningarna är till exempel en kubikmeter gransågtimmer en ”aktie” vars värde bestäms på virkesmarknaden i respektive landskap. Egendomens värde beräknas genom att multiplicera antalet aktier med aktiepriset. Enligt denna metod uppgick privatskogarnas värde år 2019 till 51 miljarder euro, vilket var två miljarder euro mindre än året före, ger Uotila som bakgrundsfakta.
Fluktuationerna i virkespriserna har inneburit att den totala avkastningen från virkesproduktionen har åkt både upp och ner från år till år. Som mest har variationen varit över en fjärdedel. Om man exkluderar ändringen i virkespriserna har avkastningen varit nära fyra procent.
Om statistiken
I statistiken Privatskogsbrukets rörelseresultat omfattar inkomsterna bruttorotprisinkomsterna som beräknats utifrån avverkningsvolymerna för industri- och energived, avverkningar för eget bruk och försäljning på rot samt statsstöden till virkesproduktion. Utgifter är skogsvårds- och skogsförbättringsinvesteringar i enskilda skogar samt administrativa och andra utgifter. Uppgifterna om inkomsterna och investeringarna baserar sig på regional statistik samt huvudsakligen uppskattningar av de administrativa och andra utgifter.
I statistiken över Skogen som investeringsobjekt publiceras ett avkastningsindex för virkesproduktionen. Det beräknas utifrån avverkningsvolymerna, rotpriserna, statsstöden till skogsbruket, virkesproduktionens utgifter och uppgifter om virkesförrådet. I beräkningarna ställs inkomsterna och utgifterna i relation till virkesförrådets värde som tas fram på basis av beståndsvolymen och rotpriserna. Uppgifterna är hämtade ur Naturresursinstitutets statistik och riksskogstaxeringarna.
På våren 2020 korrigerades statistikens tidsserier på grund av olika fel i ägarklassificeringen för skogsstatistiken och riksskogstaxeringarna.
Ytterligare information:
överaktuarie Aarre Peltola, Luke, tfn. +358 295 325 468, fornamn.efternamn@luke.fi
Statistik: Privatskogsbruket rörelseresultat 2019
