Finländarna konsumerade i fjol i genomsnitt 148 kilo flytande mjölkprodukter, 80 kilo kött, 81 kilo spannmål, 12 kilo hönsägg, 66 kilo frukt och 66 kilo grönsaker. Uppgifterna framgår av Naturresursinstitutets preliminära uppgifter om näringsbalansen.
Den totala konsumtionen av kött var ifjol nästan 80 kilo per person, inklusive vilt och innanmat. Jämfört med föregående minskade totalkonsumtionen med cirka 1,8 procent, eller 1,5 kilo per person.
– Konsumtionen av fjäderfäkött ökade med nästa fyra procent jämfört med år 2018. Nu uppgår den till 26,6 kilo per person. Konsumtionen av griskött backade med cirka fem procent till 30,8 kilo, men överträffar ändå fjäderfäkonsumtionen. Medelkonsumtionen av nötkött var ifjol 18,8 kilo, vilket var en minskning med ungefär ett halvt kilo jämfört med föregående år, säger specialist Erja Mikkola på Naturresursinstitutet.
Havreboomen håller i sig
Jämfört med 2018 ökade totalkonsumtionen av spannmål med drygt två kilo per person och uppgick ifjol till cirka 81 kilo. Ökningen hänför sig främst till ökad konsumtion av havre, som jämfört med föregående år ökade med cirka två kilo, eller nästan 30 procent, och uppgick till 9,5 kilo per person. Efter en liten utplaning verkar havreboomen ha fått ny vind i seglen. Konsumtionen av ris ökade med ett havt kilo jämfört med föregående år, medan konsumtionen av vete minskade något. Konsumtionen av övriga spannmålssorter var på det stora hela oförändrad.
Mjölkkonsumtionen minskade ytterligare
Mjölkkonsumtionen fortsatte att minska med nästan fem procent jämfört med föregående år. Samma utveckling sågs redan 2018. Konsumtionen av fettfri mjölk minskade med nästan åtta procent, lättmjölk med cirka fyra procent och helmjölk med en procent. Medelkonsumtionen av mjölk var i fjol 102 liter per person, bestående av 57 procent lättmjölk, cirka 30 procent fettfri mjölk och drygt tio procent helmjölk. Andelarna var desamma som året innan.
Medelkonsumtionen av mjölkprodukter antigen minskade något eller var oförändrad. Konsumtionen av surmjölk, yoghurt, fil och grädde minskade med några procent. Konsumtionen av andra mjölkbaserade färskprodukter, såsom smaksatt kvarg, ökade. Totalt konsumerades 148 kilo flytande mjölkprodukter per person 2019, vilket var cirka fyra procent mindre än året innan.
– Konsumtionen av ost minskade något och landade på cirka 25 kilo. Även smörkonsumtionen minskade något jämfört med föregående år, till 3,3 kilo, fortsätter Mikkola.
Fisk, ägg, frukt och grönsaker
Den totala konsumtionen av fisk var 14,9 kilo per person, som föregående år. Konsumtionen av fiskkonserver ökade något. Enligt näringsbalansen har fiskkonsumtionen varit på det stora hela oförändrad under många år. Konsumtionen av hönsägg har inte heller varierat nämnvärt de senaste åren; ifjol uppgick den till cirka 12 kilo.
Konsumtionen av färska frukter var cirka 59 kilo per person. Konsumtionen av citrusfrukter ökade med ett halvt kilo jämfört med föregående år och uppgick till 14,3 kilo. Konsumtionen av andra färska frukter minskade lite och landade på strax under 45 kilo per person. Konsumtionen av konserverade och torkade frukter var sammanlagt knappt sju kilo. Grönsakskonsumtionen ökade jämfört med året innan. Färska grönsaker konsumerades uppskattningsvis 66 kilo per person. I denna mängd ingår visserligen eventuellt svinn.
Bakgrund till statistiken
Naturresursinstitutets näringsbalans är ett sammandrag av livsmedelsproduktionen, den inhemska användningen och konsumtionen av de viktigaste livsmedelsgrupperna i Finland. För balansen beräknas den inhemska användningen av fler än 60 produkter utifrån produktion, lagerförändring, export och import. Den inhemska konsumtionen fördelas vidare efter ändamål, det vill säga användning som djurfoder, utsäde, råvara för industrin och livsmedel. Konsumtionssiffrorna erhålls genom att dividera användningen av livsmedel med det genomsnittliga invånarantalet under året.
Den totala mängden kött som konsumeras innefattar även vilt och ätliga inälvor. Konsumtionsmängderna för kött anges i näringsbalansen med ben, det vill säga som uppslaktat kött. Av mängden kött med ben är 80 procent benfritt. Dessutom varierar tillagningssvinnet mellan 10–30 procent beroende på produkt. Konsumtionen av kött som tillagats motsvarar cirka 50 procent av mängden kött med ben.
Denna statistikmetod ger endast vägledande siffror om konsumtionen av vissa produkter, exempelvis grönsaker. Siffrorna beskriver snarare den mängd som erbjudits för konsumtion än den faktiska konsumtionen, eftersom uppgifter om lagringsförluster och annat svinn inte är tillgängliga och de därför ingår i konsumtionsmängderna.
Statistik: Näringsbalansen 2019 (preliminär) och 2018 slutliga uppgifter
Mer information lämnas av Erja Mikkola, specialist, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 2413, fornamn.efternamn@luke.fi