Mr Svinplanerare finslipar fri grisning

SLC -

Finländsk köttproduktion håller världsklass, både när det gäller köttets kvalitet, djurens välmående och klimatavtryck. Producenterna finslipar sina arbetsmetoder så mycket börsen tillåter, men så länge råvarupriset på inhemskt kött är så lågt så kommer utvecklingen att gå långsamt. Ingen vågar höja butikspriserna, för då är risken att konsumenterna väljer utländskt kött som producerats under betydligt sämre förhållanden.

Problemet är att handeln använder sig av importerad billig bulkvara, som inte skulle klara finländsk djurskyddslagstiftning. Konsumenterna vänjer sig med billigt kött, och pengarna räcker till konsumtion av andra varor som ger större vinst för handeln. Konsumenterna ställer allt högre krav på köttproduktionen, men frågan är om de också är redo att betala priset som det kostar att producera rent och klimatsmart kött med största hänsyn till djur och natur.

Det säger grisproducent Johan Backlund i Oravais, som verkligen försöker göra rätt på alla sätt. Han har övergått till fri grisning för fyra år sedan och har utvecklat en modern grisbox som håller på bli standard inom finländsk grisproduktion. Hans grisar äter spannmål och inhemskt kornprotein istället för importerad soja. Han satsar på förebyggande hälsovård för sina djur och behandlar enbart sjuka djur med antibiotika. Gödslet från hans gård Jeppo Lantgris går till Jeppo Biogas som producerar energi för uppvärmning av fastigheter. Som bäst håller Johan på räkna ut gårdens klimatavtryck, som kommer att vara rekordlågt.

Hela omvärlden strävar ju nu efter att göra så som vi gör i Finland i dag. Vi producerar väldigt rent och klimatsmart kött under sträng djurskyddslagstiftning. Allt fler finländska producenter vill nu satsa på fri grisning, men det handlar om stora investeringar och därför kommer övergången att ta tid.

Utmaningar med fri grisning

Fri grisning handlar om att ge suggan mera utrymme, speciellt under grisnings- och diperioden. I dagsläget används ännu grisningshäckar i Finland, en grindkonstruktion som suggan placeras i under tiden hennes kultingar är små för att de inte ska bli ihjälklämda då hon lägger sig ner. Med välplanerad fri grisning har det visat sig vara möjligt att hålla dödligheten bland kultingarna på en acceptabel nivå, även om suggan får röra sig mera fritt. Jord- och skogsbruksministeriet tillsätter inom kort en arbetsgrupp som ska främja fri grisning i Finland.

Problemet är att få förståelse för att grisningshäckarna också är en arbetsskyddsfråga. En sugga på 250 kilo som grisar kan vara aggressiv och bita, speciellt då en utomstående kommer in och ska sköta om hennes nyfödda kultingar. Visst vill vi ge suggan mer svängrum men det måste ändå finnas en skyddshäck som vi kan vika upp om vi behöver gå in i boxen. Det handlar om en tidsperiod på några dagar, max en vecka.

Johan Backlund är byggmästare som blev svinfarmare och som landat i ett yrke mittemellan. Han beskriver sig skämtsamt som Mr Svinplanerare. Johan har planerat många stora svinhus i Österbotten enligt konstens alla regler. Och reglerna, de har minsann blivit fler med åren. Sedan Jeppo Lantgris övergick till fri grisning för fyra år sedan har Johan jobbat med att utveckla en grisbox på 6,5 kvadratmeter som både tar hänsyn till suggans naturliga beteende, och till arbetssäkerheten.

Målet är att vi ska kunna sköta djuren från gången, utan att behöva gå in i boxarna och riskera att ta in någon smitta. Inom smågrisproduktion är diarré ett stort problem. Det är som på dagis, om en blir sjuk så blir alla.

Temperaturen är en annan utmaning inom fri grisning. När suggan har fått sina 12-14 kultingar så stannar de hos henne och diar i 28 dagar. Hon vill ha svalt i boxen, cirka 18-19 grader, medan smågrisarna vill ha 30 grader i början och senare 23 grader. Hur löser Jeppo Lantgris det?

Vi har sval golvventilation åt suggan och golvvärme åt smågrisarna, i en och samma box. Det är avancerat det här vet du, säger Johan och skrattar.
Johan Backlund med en stimulansboll i grisboxen. Grisarna gillar också tuggleksaker, och att böka i sågspån.

Johan Backlund med en stimulansboll i grisboxen. Grisarna gillar också tuggleksaker, och att böka i sågspån.

En välmående bonde sköter sina djur

Det är ingen tvekan om att Johan är djurvän. Han bryr sig verkligen om djurens välmående, vilket nog gäller för de allra flesta som sysslar med djurhållning. Om alla bönder är djurvänner, hur kan det då finnas gårdar där djuren lider?

Orken tar slut, eller pengarna. Djurproduktion är en tuff bransch, och det blir inte lättare av all byråkrati och utomstående kritik. En bonde som är utmattad orkar inte sköta sina djur på rätt sätt, och gården förfaller. Om bonden mår bra så ser han nog till att djuren mår bra också. Men medierna väljer ofta att sparka på de som redan ligger.

Vart är inhemsk köttproduktion på väg? Kommer producenterna att knäa inför alla krav eller kavla upp ärmarna och fortsätta? Kommer någon att vilja producera kött i Finland i framtiden? Johan Backlunds son Alexander, i dag är 23 år och snart utbildad agrolog, ska på sikt ta över pappas livsverk. Han stöter ständigt på bönder som ifrågasätter hans yrkesval, och råder honom att satsa på någon annan bransch.

Många kommer att sluta, men kvar blir en kolossalt tuff bondekår som inte tänker ge upp. Dessa bönder blir större, men för att klara av det hela blir de tvungna att använda sig av underentreprenörer och samarbeta. Problemet är bara att många bönder har valt yrket just för att de vill vara självständiga, så det kommer att ta sin tid. Om vi bara kan bli bättre på att samarbeta så har vi mycket att vinna.
Johan Backlund och Johan Häggblom valde att samarbeta och äger Nassab gård tillsammans. Enligt Backlund har finländska grisproducenter mycket att vinna på att samarbeta mera

Johan Backlund och Johan Häggblom valde att samarbeta och äger Nassab gård tillsammans. Längst till höger i bild står tidigare delägare Björn Stenroos.

Hur ska vi konsumenter agera, som vill fortsätta ha inhemsk köttproduktion i världsklass? Hur ska vi göra rätt?

Köp inhemskt kött och kräv att offentlig upphandling använder inhemskt. Fråga i restaurangen om köttet är inhemskt. Det räcker, säger Johan Backlund.

Faktaruta: Vem är Johan Backlund?

  • grisproducent i Oravais
  • vd för Jeppo Lantgris och en av tre delägare i företaget.
  • Jeppo Lantgris sysslar med smågrisproduktion. På gården finns 2200 suggor som producerar knappa 70 000 smågrisar per år.
  • delägare i företaget Nassab, ett slaktsvinhus med plats för 4000 svin. Producerar kött för Atria.

Mer från SLC