Förbrukningen av träbränslen slog nytt rekord 2019, då den totala förbrukningen ökade för fjärde året i följd. I värme- och kraftverken brändes också mer såväl skogsflis som skogsindustrins biprodukter och virkesavfall jämfört med föregående år. Den proportionellt största ökningen inom fasta träbränslen skedde i energianvändningen återvinningsträ.
Enligt Naturresursinstitutets (Luke) statistik uppgick användningen av fasta träbränslen i värme- och kraftverk 2019 till något mer än 20 miljoner kubikmeter fast mått. Användningen ökade med två procent jämfört med föregående år och var den största statistikförda hittills. Energiinnehållet i de fasta träbränslena motsvarade 39 terawattimmar.
Återvinningsträ används allt mer för energiproduktion
Energianvändningen av skogsindustrins biprodukter och virkesavfall ökade från året innan med en procent till nästan 12 miljoner kubikmeter. För förbränning användes 7,9 miljoner kubikmeter bark, 2,5 miljoner kubikmeter olika slags spån, 1,2 miljoner kubikmeter skogsindustrins avfallsflis och 0,2 miljoner kubikmeter andra fasta biprodukter. Förbränningen av träpellets och -briketter uppgick till 0,2 miljoner kubikmeter.
– Förändringarna i förbrukningen av de olika träbränsleslagen jämfört med året innan var relativt små, säger överaktuarie Esa Ylitalo från Luke.
– Den proportionellt största ökningen, med hela 13 procent, skedde i energianvändningen av återvinningsträ som landade på drygt en miljon kubikmeter. Förbränningen av återvinningsträ har mer än fördubblats under den senaste tioårsperioden.
Liten ökning i användningen av skogsflis
Användningen av skogsflis i värme- och kraftverk uppgick till 7,5 miljoner kubikmeter, en ökning med två procent jämfört med 2018. Användningen av skogsflis inom kombinerad värme och elkraft var lika stor som året innan, det vill säga 4,7 miljoner kubikmeter. Inom endast värmeproduktion ökade användningen däremot med sex procent till 2,8 miljoner kubikmeter.
Hyggesrester bränns mer än förut
Största delen av råvaran för skogsflis, 3,9 miljoner kubikmeter, var klenvirke, det vill säga kvistade träd eller helträd. Hyggesrester som tillvaratogs som skogsbränsleråvara uppgick till 2,9 miljoner kubikmeter.
– Användningen av hyggesrester för energiutvinning har ökat de senaste par åren, samtidigt som förbrukningen av klenvirke har minskat. Jämfört med 2018 ser vi en ökning med sex procent i användningen av hyggesrester, säger Ylitalo.
Förbränningen av grov rötskadad stamved uppgick till 0,4 miljoner kubikmeter och av stubbar till 0,3 miljoner kubikmeter. I stubbförbränningen har skett en betydande minskning. Stubbar användes för förbränning allra mest i början av 2010-talet, över en miljon kubikmeter per år.
Trä den viktigaste energikällan
År 2018 var träbränslena den viktigaste energikällan i Finland. De stod för 28 procent av den totala energiförbrukningen. Enligt preliminär statistik från Statistikcentralen uppgick den totala förbrukningen av träbränslen till 105 terawattimmar under 2019. Volymen ökade med en procent jämfört med året innan och var den största någonsin. Den största ökningen i förbrukningen av träbränslen skedde inom industrin och energiproduktionen, där största delen utgjordes av fasta träbränslen. Användningen svartlut var lika stor som året innan, medan småskalig träanvändning minskade något. Den totala energiförbrukningen minskade med en procent jämfört med föregående år och landade på 378 terawattimmar.
Om statistiken
Uppgifterna för statistiken samlas in en gång årligen från värme- och kraftverk som använder fasta träbränslen.
Ytterligare information
Esa Ylitalo, Överaktuarie, tfn. +358295325515, esa.ylitalo@luke.fi
Statistik: Energiandvändningen av trä 2019
