Två viktiga beslut har nu tagits på EU-nivå gällande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP27, när medlemsländernas jordbruksministrar i mitten av förra veckan fick sin linjedragning klar och EU-parlamentet sade sitt på fredagen. CAP-reformen har redan beretts i flera år och ännu dröjer det slutgiltiga godkännandet av reformen till 2021 och ikraftträdandet förväntas ske 2023. Innan dess ska kommissionens förslag från 2018, ministerrådets slutsatser och parlamentets ställning konkretiseras till CAP-lagstiftning genom de trilogiförhandlingar som nu inleds och förväntas slutföras i början av 2021.
Stärkt klimat- och miljöprägel
Klimat- och miljöaspekter är ett mycket starkt växande element i den kommande CAP-reformen, helt enligt samhällets krav. Trots det var bl.a. miljöorganisationerna snabba med att på såväl EU- som nationell nivå skjuta ner EU:s linjedragningar.
– Oberoende av de olika åsikter som finns om CAP-reformen så sätter klimat- och miljöfrågor en stark prägel på Europas kommande jordbrukspolitik. Det som däremot har glömts bort i såväl EU-institutionernas linjedragningar som i miljöorganisationernas kritik är själva grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken – nämligen en skälig utkomst åt jordbrukarna för att ta fram hållbart producerade livsmedel med hög livsmedelssäkerhet, säger Kristian Westerholm, ordförande för SLC:s fullmäktige, som i tisdags diskuterade CAP-reformen under ett webbinarium.
Trots att de finansiella anslagen för jordbruket är tryggade på nuvarande nivå via EU:s budgetbeslut från juli finns det en oro om finansierings tillräcklighet då CAP-reformens många klimat- och miljöåtgärder kommer att innebära kostnader. SLC framhåller vikten av att politiskt nu ta fram nationella åtgärder som är förnuftiga, realistiska och praktiskt genomförbara på gårdsnivå.
Nationell anpassning och byråkratiminskning nödvändigt och välkommet
SLC välkomnar att CAP-reformen nu innehåller tillräckliga anpassningsmöjligheter och spelrum för de enskilda medlemsländerna enligt kommissionens ursprungliga förslag. Producentorganisationen ser det som positivt att nationella stöd kan vara en del av stödpaletten nationellt även från och med 2023.
– Det finländska jordbruket har sina egna särdrag, såsom det nordliga läget som begränsar odlingsmöjligheterna. Varje enskilt medlemsland måste ha möjlighet att anpassa den gemensamma jordbrukspolitiken till sina lokala förhållanden, framhåller Mats Nylund, styrelseordförande för SLC.
Att EU:s jordbruksstöd förutsätter motprestationer av jordbrukarna, som förbinder sig till olika kvalitetskrav, är givet. SLC förhåller sig däremot positivt till EU-institutionernas försök att komma åt den oproportionerliga byråkrati och sanktioner som pinat jordbrukarna. Exempelvis har jordbrukare hittills sanktionerats oskäligt hårt ifall ett produktionsdjur tappat sitt öronmärke. Producentorganisationen vill se ännu fler konkreta förslag för att i praktiken minska byråkrati och oskäliga sanktioner.
SLC hoppas att smidiga trilogiförhandlingar mellan ministerrådet, kommissionen och EU-parlamentet nu tar vid. Ju snabbare förhandlingar mellan de tre parterna, desto bättre förutsättningar har Finland att kunna bygga upp den nationella jordbrukspolitiken.
Tilläggsinformation:
Kristian Westerholm, ordförande för SLC:s förbundsfullmäktige, tfn 041 462 2818
Mats Nylund, ordförande för SLC:s centralstyrelse, tfn 050 512 2191
Jonas Laxåback, SLC:s verksamhetsledare, tfn 040 940 2734
