Naturresursinstitutet lämnade den 2 september 2021 en halvtidsrapport som jord- och skogsbruksministeriet har använt vid beredningen av förordningen. Halvtidsrapporten ingår i Naturresursinstitutets referensvärdesarbete som blir färdigt hösten 2022. Enligt halvtidsrapporten finns det flera sätt att bestämma referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå. I rapporten redogör Naturresursinstitutet för tre sätt att bedöma referensvärdet, det vill säga att värdet fastställs enligt minsta livskraftiga population, genetisk livskraft eller livsmiljöns bärkraft.
När det gäller modellen som bygger på minsta livskraftiga population identifierade Naturresursinstitutet i halvtidsrapporten möjligheten att tillämpa Sveriges modell. Som alternativ till denna modell utvecklar Naturresursinstitutet en egen riskbaserad beslutsmodell som ministeriet använde vid beredningen av förordningen. Felet visar att den valda riskbaserade beslutsmodellen ännu inte är helt klar.
Naturresursinstitutet informerade ministeriet om programmeringsfelet den 2 november, det vill säga dagen efter att förordningen skickades ut på remiss (den 1 november). I diskussionerna med Naturresursinstitutet lyftes därefter fram ett annat alternativ för att beräkna referensvärdet, vilket också ingår i halvtidsrapporten. Eftersom referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå kan fastställas på ett alternativt sätt avbryter jord- och skogsbruksministeriet inte beredningen av utkastet till förordning eller remissbehandlingen.
Jord- och skogsbruksministeriet beslutade den 5 november att använda samma modell som Sverige tillämpat för att fastställa en gynnsam skyddsnivå. Den bygger på minsta livskraftiga population (PEP) och en koefficient. Enligt den är den gynnsamma skyddsnivån två gånger den minsta livskraftiga populationen. Programmeringsfelet har inte påverkat fastställandet av minsta livskraftiga population i referensvärdesarbetet. Enligt Naturresursinstitutets preliminära bedömning är Finlands minsta livskraftiga population 14 vargflockar. I likhet med Sverige bedömer ministeriet att den gynnsamma bevarandestatusen i Finland är i så fall 28 flockar.
I mars fanns det enligt Naturresursinstitutets bedömning 28 vargflockar och 20 revirmarkerande vargpar i Finland. Detta är den största vargstammen på över hundra år.
Nu i november efter sommarens reproduktion har vi enligt Naturresursinstitutets prognosmodell med 90 procents sannolikhet 36–51 vargflockar och 70–84 vargrevir. Den kvot på fyra flockar som ingår i förordningen kommer inte att göra det svårare att bevara den gynnsamma skyddsnivån.
Jord- och skogsbruksministeriet ska uppdatera motiveringspromemorian till förordningsutkastet. Remisstiden förlängs fram till den 8 december 2021. Remissinstanserna kommer att få den uppdaterade promemorian så snart som möjligt. Enligt ministeriet kan den stamvårdande jakten på varg fortfarande inledas vårvintern 2022.
Ytterligare information:
Sami Niemi, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 16 2391, sami.niemi@gov.fi