Den finländska marknaden för klimatkompensation är enligt utredningen brokig. Aktörerna på marknaden har olika uppfattningar om utgångspunkterna och kriterierna för kompensationssystemen. Detta kan i värsta fall leda till att man inte uppnår projektens egentliga klimatmål.
De största utvecklingsbehoven gäller mätningen, rapporteringen och verifieringen av projektens klimateffekter samt de tillämpade metoderna. I vissa fall är det också svårt att bedöma om en del av klimateffekterna skulle ha uppstått också utan projektåtgärder. Ett av problemen med projekten är också den dåliga transparensen som igen gör det svårt att jämföra projekten och åtgärderna. Ett möjligt sätt att lösa transparensproblemet kan vara att man allt mer börjar tillämpa kriterierna för god kompensation enligt internationella standarder i inhemska projekt.
Kompensationssystem som också lämpar sig för oss och som beaktar de internationella spelreglerna kan hittas bland annat i de länder som ingår i utredningens internationella jämförelse. Där kan man eventuellt också hitta goda exempel på statens eventuella roll på marknaden.
Projekten har bredare konsekvenser
– Klimatkompensationsprojekten kan ge lantbruksproducenter och skogsägare flera inkomstmöjligheter och därigenom ha en positiv inverkan på den regionala ekonomiska utvecklingen. Det kan vara bra även för kommunerna att undersöka vilka möjligheter projekten ger dem, säger Tatu Torniainen, ordförande för utredningsprojektets styrgrupp, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.
Enligt utredningen har projekten i regel uppnått de politiska målen som hänför sig till jord- och skogsbruket väl. De projektåtgärder som stärker och ökar de skogliga kolsänkorna är dock mycket olika, varför deras förenlighet med de politiska målen varierar – till exempel tillgången på energi- och gagnvirke som påverkas på olika sätt beroende på åtgärden.
– Jord- och skogsbruksministeriet planerar fortsatta åtgärder som ska förbättra förutsättningarna för markanvändningssektorns klimatkompensationsprojekt, såsom att skapa klarhet i kriterierna samt att utveckla kunskapsunderlaget och metoderna, säger Torniainen. Några kompensationsåtgärder som finansieras med offentliga medel planeras inte.
Utöver klimateffekterna kan projekten också ha andra konsekvenser för hållbar utveckling, såsom naturens biologiska mångfald och vattendragens tillstånd. Enligt utredningen har projekten i regel positiva konsekvenser för dessa.
För att målet om ett klimatneutralt Finland 2035 ska nås krävs det förutom att de fossila utsläppen minskas också att utsläppen från markanvändningssektorn minskas samt att kolsänkorna bevaras och stärks. I regeringsprogrammet ingår flera klimatåtgärder som genomförs inom ramen för den omfattande åtgärdshelheten Fånga kolet som jord- och skogsbruksministeriet inledde våren 2020. Klimatkompensationsutredningen, som baserar sig på bland annat intervjuer med aktörer inom branschen, är en del av denna helhet.
- Länk till utredningen pdf 2.2MB (på finska)
- Mer information om klimatåtgärdspaketet Fånga kolet (mmm.fi)
Mer information om utredningen:
- Tatu Torniainen, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 16 2162, fornamn.efternamn@mmm.fi
- Anna Laine, äldre konsult, Gaia, tfn 050 513 1260, fornamn.efternamn@gaia.fi
- Paula Horne, forskningsdirektör, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, tfn 040 592 6820, fornamn.efternamn@ptt.fi
Mer information om klimatåtgärdspaketet Fånga kolet:
- Reetta Sorsa, ledande sakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 16 2118, fornamn.efternamn@mmm.fi