– Väderförhållandena våren 2021 var mycket svåra för sådden, och många gårdar var tvungna att ändra sina odlingsplaner. Störtregnen och den blöta marken gjorde att många odlare kom ut på åkrarna väldigt sent. Grödor som behöver en lång växtperiod måste bytas ut mot grödor som sås senare eller mot förfrukter till höstsådd. Det avspeglas också på växtarealerna i den preliminära statistiken Utnyttjad jordbruksareal 2021, säger överaktuarie Irene Rosokivi vid Naturresursinstitutet.
Höstvete på frammarsch
Arealen för höstvete ökade rekordartat och uppgick till nästan 55 000 hektar (+126 %). En lika stor höstveteareal registrerades senast i början av 1970-talet. Den höstsådda arealen för råg minskade med cirka fyra procent. Brukarnas iver att odla råg varierar mycket från år till år beroende på väderleken vid såtiden, lagerstatus för råg och det pris som råg betingar.
Sådden av vårvete allmänt försenad
Våren var ogynnsam för sådden av vårvete. På de mest översvämningsdrabbade skiftena förekom också problem med broddens uppkomst, så att odlarna blev tvungna så på nytt eller i sista minuten byta till en annan gröda. Det avspeglades på såddarealen för vårvete på 163 000 hektar, vilket var en minskning med 20 000 hektar (-12 %).
Såddarealen för foderkorn var 380 000, det vill säga på samma nivå som i fjol. Korn är den vanligaste fodersäden i Finland som används både på gårdarna som foder till de egna djuren och för kommersiell fodertillverkning.
Såddarealen för havre minskade med 16 000 hektar
Havrearealen på 331 000 hektar innebar en minskning efter ökningen år 2020. För Finland är havre både en viktig fodersäd och det sädesslag som exporteras mest. Dessutom har förädlingen av havre till livsmedel ökat de senaste åren och fortsätter att öka.
Raps byttes ut mot rybs som har en kortare växtsäsong
Bland oljegrödorna lades åkrar om till rybs från raps på grund av de dåliga såddförhållandena. Rybsarealen på 30 000 hektar var en ökning med över 11 000 hektar (+58 %). Samtidigt minskade rapsarealen kraftigt till 8 300 hektar (-23 %). Många gårdar lade om från vårraps, som kräver en längre växtperiod, till vårrybs som kan sås senare.
Övergivna såddplaner för åkerböna på många håll – ärtarealen fortfarande över 20 000 hektar
Åkerböna trivs inte i blöta förhållanden och därför blev man på många håll tvungen att skrota såddplanerna. Såddarealen för åkerböna är 13 000 hektar, vilket är en kraftig minskning jämför med föregående år (-30 %). Däremot var ärtarealen fortfarande 23 000 hektar, som är den näst största arealen under de över hundra år som statistiken över odlingsarealer omfattar.
Större arealer för vall och trädesåkrar
Arealen för vallodling, 800 000 hektar, ökade kraftigt med över 15 000 hektar. Enligt den preliminära statistiken ökade också arealen i träda, 213 000 hektar, med hela 6 000 hektar. Arealerna för förfrukter till kortlivade vallväxter, trädesväxter och höstsådda grödor förväntas öka på åtminstone de gårdar där det dröjer innan man kan börja bruka de värst översvämmade åkerskiftena.
Bakgrund till statistiken
Statistikuppgifterna grundar sig på de odlingsarealer per gröda som odlarna anmälde i samband med huvudstödsansökan i våras. Uppskattningsvis var 98 procent av anmälningarna tillgängliga innan de här förhandsuppgifterna publicerades. På grund av de svåra såddförhållandena i våras förväntas mer förändringar i växtarealerna än under normala år. Uppgifterna om odlingsarealer preciseras och de finns att få för respektive NTM-centrals område 14.7.2021. Då publicerar Naturresursinstitutet de regionala förhandsuppgifterna ur statistiken Utnyttjad jordbruksareal.
Mer information lämnas av Irene Rosokivi, överaktuarie, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6870 irene.rosokivi@luke.fi
Statistik: Utnyttjad jordbruksareal 2021, preliminär statistik