SLC: Jordbrukets lönsamhetskris måste åtgärdas via marknaden

Jordbruksföretagarnas lönsamhetssituation har under hösten ytterligare försvagats på grund av den svaga skörden och ökade produktionskostnader. Det finns ingen fungerande mekanism som gör att producentpriserna, det vill säga bondens andel av matpriserna, reagerar på kostnadsförändringar. Det här försätter jordbrukarna i en omöjlig situation. Om finländarna ska kunna äta inhemsk mat i framtiden måste livsmedelsmarknaden nu reagera på jordbrukets krisläge. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC kräver att handeln och livsmedelsindustrin vidtar åtgärder som snabbt förbättrar den ekonomiska situationen bland producenterna.

SLC - Vete troskning bonde AH

Både Naturresursinstitutet LUKE och Pellervo ekonomisk forskning PTT har i sina uppskattningar för 2021 uppskattat att jordbrukets lönsamhet och producenternas företagarinkomst sjunker. PTT förutspår att företagarinkomsten faller med cirka 20 % och LUKE uppskattar att lönsamhetskvoten är cirka 0,38 för 2021. Bakgrunden till denna utveckling är särskilt de svaga skördarna under 2021, prisstegringarna i förnödenhetskostnaderna för exempelvis gödsel och bränsle, och låga producentpriser inom husdjurssektorn.

– Utredningsman Reijo Karhinens rapport ”En ny början” 2019 sökte verktyg för hur jordbrukets företagsinkomst kan höjas med minst 500 miljoner euro. Detta har inte uppnåtts och många förslag har inte genomförts. Speciellt de marknadsmässiga åtgärderna har inte på något sätt gått vidare, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.

Oberoende av vilka stödpolitiska åtgärder som vidtas kommer de att räknas in av handeln och livsmedelsindustri. Därför bör nu fokusen i lönsamhetsdebatten enligt SLC ställas på att jordbrukarna måste få en större andel av marknadsintäkterna.

– Handeln och livsmedelsindustrin är de enda parterna som i sin verksamhet nu kan vidta åtgärder som snabbt förbättrar den ekonomiska situationen bland producenterna, framhåller SLC:s vice ordförande Thomas Antas.

Vice ordförande Antas samt SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback representerar SLC på jord- och skogsbruksminister Jari Leppäs rundabordsmöte om jordbrukets lönsamhetssituation för livsmedelskedjans aktörer fredagen den 8 oktober.

Långa avtal sätter producenterna i en orättvis situation

En stor orsak till lönsamhetskrisen inom husdjurssektorn beror enligt SLC på att handeln och industrin ingår avtal långt innan produkterna nått förädlingsledet. Till exempel såldes årets julskinkor redan i början av detta år innan grisarna ens fötts. De långa avtalen beaktar inte de snabba förändringar som kan ske i foder- eller förnödenhetspriserna och som kan höja produktionskostnaderna radikalt.

– I ett fungerande kontraktssamhälle där livsmedelsproduktionen sker under särskilda förhållanden måste snabba kostnadsförändringar kunna tas i beaktande i de avtal som ingåtts. Avtalen måste vara rättvisa för alla parter och även trygga jordbrukarnas verksamhetsförutsättningar, säger Antas.

Även livsmedelsmarknadsombudsman Olli Wikberg har i offentligheten påtalat att systemet med långa förhandsavtal inte är rättvisa för producenterna och att detta måste tas i beaktande när parterna i höst ska ta ställning till en ny avtalsmall.

Den finländska maten har en hög ställning på marknaden och konsumenternas förtroende för den finländska matproduktionen är starkt, men detta syns inte i jordbrukarnas plånböcker.

Mats Nylund förutsätter att alla förhandlingsparter nu gör sitt yttersta för att fördela kakan mer rättvist.
– Den som gör mest får fortfarande minst. Men situationen börjar nu komma till vägs ände och nu måste såväl handeln som industrin ta sitt ansvar, säger Nylund.

Tilläggsinformation:
Mats Nylund, SLC:s ordförande, tfn 050 512 2191
Thomas Antas, SLC:s 1. vice ordförande, tfn 050 307 9919
Jonas Laxåback, SLC:s verksamhetsledare, tfn 040 940 2734

Mer från SLC