SLC:s lantbrukspolitiskt sakkunniga Christoffer Ingo tolkar ur enkätsvaren att många av landets husdjursgårdar har avslutat produktionen innan årets slut och att ingen bygger ersättande produktionsplatser.
– Jordbruket har redan länge lidit av bristande lönsamhet. Tidigare har större och modernare enheter kunnat ersätta produktionen när mindre djurgårdar slutat, och på så vis har totalproduktionen inte minskat nämnvärt. Så kommer sannolikt inte att vara fallet nu, eftersom många av de större husdjursgårdarna är ännu mer beroende av inköpta förnödenheter till produktionen, säger Ingo.
För långsamt stigande producentpriser i relation till kostnadsökningarna gör att många husdjursgårdar befaras avsluta produktionen. Upp till 89 % av svinproducenterna uppger att de ekonomiska förutsättningarna har försämrats jämfört med tidigare år, varav 59 % uppger att förutsättningarna har försämrats märkbart. Inom nöt- och mjölkproduktion upplever 77 % av producenterna att de ekonomiska förutsättningarna har försämrats.
Övervintringen av höstsådda grödor misslyckades till stor del i de södra delarna av landet, särskilt i Åboland, vilket ledde till att en stor del av arealen fick sås om i vår. Vårsådden har lyckats förhållandevis väl, även om vissa områden har haft utmaningar med torka och andra områden med stora regnmängder. Första vallskörden blev enligt jordbrukarna tillfredsställande. Rent odlingsmässigt ser de flesta ännu vid månadsskiftet juni-juli goda förutsättningar för att höstens spannmålsskörd blir normal.
Bland spannmålsproducenter och övriga växtodlare finns en oro för kostnadsökningar, men de har samtidigt en större tilltro till marknaden och vissa upplever till och med förbättrade ekonomiska framtidsutsikter i och med rejäla spannmålspriser.
Stödpolitiken blev på några månader mindre avgörande då kostnader, inflation och stigande räntor påverkar jordbruket i större utsträckning än tidigare. Trots att regeringen tidigare i år presenterade tidernas största stödpaket på drygt 200 miljoner euro i direkta stöd till jordbrukarna täcker det bara en femtedel av kostnadsökningen.
– Det finländska jordbrukets kostnader har stigit med cirka en miljard euro på ett år. Inflationen förväntas i Europa bli ca 8 %, och styrräntan har redan höjts flera gånger i år. Mera stöd kommer inte den här gången att rädda den inhemska matproduktionen, utan det ända sätt som nu hjälper är att industrin och framför allt den vinstbringande handeln delar med sig av sina marginaler. Det måste också vara slut med att förnödenhetsindustrin så som bränsle- och gödselproducenterna mäter ut rekordvinster när jordbruket går på knä. Eftersom detta inte skett på frivillig basis kräver jordbrukarna nu regeringen på akuta lagstiftningsåtgärder, säger Ingo.
Tilläggsinformation:
Christoffer Ingo, lantbrukspolitiskt sakkunnig, SLC, tfn 040 545 5472, e-post christoffer.ingo@slc.fi
