Utlåtande om utkast till statsrådets förordning om miljöersättning

Jord- och skogsbruksministeriet
kirjaamo.mmm@gov.fi

VN/28221/2022-MMM-2

Utlåtande om utkast till statsrådets förordning om miljöersättning

SLC har bekantat sig med förslaget och vill framföra följande kommentarer till förslaget:

§ 9

Det skulle vara viktigt att de olika modulerna i klimat- och miljöutbildningen presenteras redan i vår så att odlaren kan planera genomförandet av utbildningen redan från början.

§ 13

SLC anser att tidsintervallet för markkartering för klarhetens skull skall vara 5 år också för linjekartering.

§ 15

Fleråriga mångfaldsremsor borde också kunna anläggas förutom på basskiften också på odlingsskiften på minst 0,5 ha. På dethär sättet kunde man också få mångfaldsremsor genom skiften inte enbart runt kanterna.

§ 18

Koriander och lin bör tilläggas på listan om produktionsväxter som tillhandhåller näring för pollinatörer.

§ 22

Det finns flera markförbättrande grödor, listan borde kompletteras, man bör inte begränsa användningen av olika växter i onödan.

§ 23

SLC anser att fånggrödan bör kunna bestå av endast kvävefixerande växter. T ex enbart vitklöver fungerar mycket bra i samband med spannmål- och oljeväxter. På samma sätt som gräsväxter, t ex italienskt rajgräs fungerar som fånggröda för baljväxter. Det är mycket viktigt att regelverket för fånggrödor utformas så att det stöder en ökad användning av fånggrödor, vars nytta baseras på forskning och praktiska erfarenheter ,t. ex. inom ramen för Carbon action-projektet.

Man bör inte begränsa för mycket de odlingsväxter som används som fånggrödor , tex efter skörd används i många länder t. ex. råg som fånggröda.

§ 25

Kravet på max 50 m för skyddzon är för oflexibelt och innebär för många odlare att det blir odlingstekniskt omöjligt att välja åtgärden. Skyddszonen borde kunna vara av varierande bredd, t. ex 3-100 meter. Vid vattendrag borde hela skiftet kunna ingå i åtgärden.

§ 26

SLC ifrågasätter förbudet att använda växtskyddsmedel på skiftet, det strider mot kravet att hålla vallbeståndet i god kvalitet och att det skall bevara sin avkastningsförmåga under hela förbindelseperioden. En lättnad här skulle kunna öka intresset för åtgärden. Ett problem är också att torvåkrar med vall inte räknas med i det vintertida växttäcket.

§ 31

De uppenbara kvalitativa och kvantitativa skadorna på produktionsväxterna (stycke 4) bör bedömas utifrån basskiftets verkliga skördepotential inte ett regionalt eller riksomfattande medeltal.

§ 41

I paragrafen står det att man inte kan göra avtal om rovdjurstrycket är högt i området om det är omöjligt att sätta upp rovdjursstängsel. Detta bör strykas. Det är på statens ansvar att sköta om rovdjurspolitiken så att de som håller betande djur också i fortsättningen kan upprätthålla och förbättra naturens mångfald och genom betning värna om värdefulla ekosystem. Denhär begränsningen kan drabba Finlands kust- och skärgårdsområden väldigt hårt.

§ 57

I förslaget begränsas betalningen av miljöersättning för skiftesspecifika åtgärder av den ersättningsberättigade åkerareal som ingår i miljöförbindelsen enligt följande: Markförbättrande grödor och saneringsgrödor, 20 %, Fånggrödor, 30 % och främjandet av cirkulär ekonomi, 80 %. SLC anser att om hektarmålen inte uppnås för de skiftesspecifika åtgärderna borde gränsen speciellt för fånggrödor höjas för att sporra till en ökad användning av fånggrödor.

Bilaga 5

I tabellen finns endast en tacka +2,5 lamm. Det borde också finnas en kolumn för vuxna djur. Väldigt få fårproducenter betar lamm på naturbeten om de inte är speciellt frodiga. De bästa landskapsvårdarna är sintackor, lammen behöver bättre marker för att växa.

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Jonas Laxåback
verksamhetsledare

Rikard Korkman
ombudsman

Mer från SLC