År 2022 ökade totalkonsumtionen av spannmål med tre kilo jämfört med
föregående år och uppgick till cirka 85,4 kg per person. Vete, havre och
ris konsumerades mer än under året innan. Finländarna konsumerade 48,9
kg vete, 10,9 kg havre och 8,1 kg ris per person. Konsumtionen av råg
har i flera år sakta minskat; i fjol med nästan ett kilo sedan 2021.
Finländarna konsumerade 13,4 kg råg och 0,8 kg korn per person.
–
Enligt balansräkningen var konsumtionen av havre fortsatt stor. I fjol
konsumerade vi 10,9 kilo havre per person, vilket nådde nästan upp till
toppnoteringen på 11 kilo från 2020, säger specialist Erja Mikkola vid Naturresursinstitutet.
Trenden av ökande fjäderfäkonsumtion bröts
Den totala konsumtionen av kött var 77,4 kg per person, inklusive
vilt och innanmat. Konsumtionsmängderna för kött anges i näringsbalansen
med ben, det vill säga som uppslaktat kött. Totalkonsumtionen och
konsumtionen av rött kött har minskat redan i flera år och så var fallet
även i fjol. Konsumtionen av kött minskade med ungefär två procent
jämfört med föregående år.
– Sannolikt påverkade konsumenternas val av prisuppgången mellan och inom olika typer av kött, säger Erja Mikkola.
Konsumtionen av nötkött landade på 17,0 kg per person, efter en minskning med nästan åtta procent. Efter att ha minskat i flera år i följd var konsumtionen av griskött cirka 28,8 kg, det vill säga nästan densamma som året innan. Griskött var fortsättningsvis det kött som konsumerades mest.
Den uppåtgående trenden för konsumtionen av fjäderfäkött höll i sig länge men planade ut i fjol, åtminstone för stunden. Konsumtionen av fjäderfäkött var cirka 28,3 kg per person. Liksom året innan konsumerades ett halvt kilo fårkött per person. Konsumtionen av renkött och hästkött ökade något till cirka 0,4 kg respektive cirka 0,3 kg per person.
Konsumtionen av kött 2022.
Minskande konsumtion av dryckesmjölk – oförändrad för ost
Konsumtionen av dryckesmjölk minskade med över sex procent jämfört
med året innan. Helmjölk backade med nästan nio procent, lättmjölk med
nästan åtta procent och fettfri mjölk med cirka tre procent.
Medelkonsumtionen av mjölk var i fjol 90 liter per person, vilket var
sex liter mindre än året innan. Lättmjölkens andel var 57 procent av
konsumtionen av dryckesmjölk.
– Enligt de preliminära
uppgifterna uppgick totalkonsumtionen av flytande mjölkprodukter ifjol
till cirka 135 kg per person. Konsumtionen av flytande mjölkprodukter
minskade med strax under fem procent. Syrade gräddprodukter och vissa
färskprodukter uppvisade en ökning av konsumtionen i fjol, medan de
övriga flytande mjölkprodukterna minskade, säger Erja Mikkola.
Ostkonsumtionen förblev i stort sett oförändrad och uppgick till cirka 25,5 kg per person. Även smörkonsumtionen var oförändrad på 3,1 kg per person.
Konsumtionen av flytande mjölk 2013-2022* (*preliminära uppgifter). Se infogram för årliga siffror.
Mindre konsumtion av färsk fisk
Enligt preliminära uppgifter var den totala konsumtionen av fisk 14,5 kg per person år 2022. Konsumtionen av färsk och djupfryst fisk minskade tydligt jämfört med föregående år, medan fiskkonserver ökade något.
Konsumtionen av färska frukter var nästan 48 kg per person. Citrusfrukter utgjorde 11,9 kg och annan färsk frukt 36,0 kg. Utifrån utrikeshandelsstatistiken stod bananer för omkring en tredjedel av konsumtionen av färsk frukt. Finländarna konsumerade uppskattningsvis 10,5 kg tomater och 53,2 kg andra färska grönsaker per person. Produktionen av tomater minskade jämfört med året innan och enligt balansräkningen minskade tomatkonsumtionen med nästan åtta procent. Samtidigt sågs en liten ökning i konsumtionen av andra färska grönsaker. Konsumtionsmängderna för grönsaker är visserligen endast riktgivande och innehåller eventuellt svinn.
Äggkonsumtionen uppgick i fjol till 11,1 kg per person, vilket är en minskning med cirka 0,8 kg jämfört med föregående år. Socker konsumtionen ökade jämfört med året innan.
Bakgrund till statistiken
Naturresursinstitutets näringsbalans är ett sammandrag av livsmedelsproduktionen, den inhemska användningen och konsumtionen av de viktigaste livsmedelsgrupperna i Finland. För balansen beräknas den inhemska användningen av fler än 60 produkter utifrån produktion, lagerförändring, export och import. Den inhemska konsumtionen fördelas vidare efter ändamål, det vill säga användning som djurfoder, utsäde, råvara för industrin och livsmedel. Konsumtionssiffrorna erhålls genom att dividera användningen av livsmedel med det genomsnittliga invånarantalet under året. Näringsbalansen redogör inte för konsumtionen per befolkningsgrupp.
Näringsbalansen anger inte den exakta mängd mat som konsumerats. Siffrorna beskriver snarare den mängd som erbjudits för konsumtion än den faktiska konsumtionen eftersom uppgifter om bland lagringsförluster och annat svinn inte finns att tillgå om alla led i livsmedelskedjan och de ingår därför i konsumtionen.
Den totala mängden kött som konsumeras innefattar även vilt och ätliga inälvor. Konsumtionsmängderna för kött anges i näringsbalansen med ben, det vill säga som uppslaktat kött. Av mängden kött med ben är 80 procent benfritt. Dessutom varierar tillagningssvinnet mellan 10–30 procent beroende på produkt. Konsumtionen av tillagat kött motsvarar cirka 50 procent av mängden kött med ben.
Kontaktinformation: Specialexpert Erja Mikkola, Luke, puh. +3582 9532 2413, erja.mikkola@luke.fi
Statistikpublicering: Näringsbalansen 2022 (preliminär) och 2021 slutliga uppgifter
Andra linker:
