Utlåtande över miljöministeriets förordning om utformningen av planbestämmelser och planobjekt i planer som utarbetas i ett interoperabelt datamodellformat

Miljöministeriet
lausuntopalvelu.fi

Dnr VN/8058/2023

Utlåtande över miljöministeriets förordning om utformningen av planbestämmelser och planobjekt i planer som utarbetas i ett interoperabelt datamodellformat

Bakgrund

I och med en ändring i markanvändnings- och byggnadslagen skall planerna i framtiden göras i ett nationellt dataformat. Ändringen träder i kraft 1.1.2024. Planebeteckningar och koder ska göras enligt koder som kommer att finnas på ett nationellt samarbetsunderlag. Samtidigt träder också lagen om datasystemet för den byggda miljön (431/2023) i kraft. Uppgifter om områdesanvändning i planer skall ges i en form som är nationellt kompatibelt och i maskinläsbart format till ett s.k. Ryhti-datasystem som öppnas för ansökare gradvis under år 2024.

SLC har bekantat sig med förslaget och framför följande:

SLC förhåller sig i grunden positivt till förslaget. Det är en klar förbättring från tidigare, att de olika planebeteckningarna förenhetligas. För aktörer som verkar på ett större område som innefattar flera kommuners områden är det ett problem att samma planebeteckning i olika kommuner – och ibland till och med i olika generalplaner inom samma kommun – kan ha en helt olika innebörd.

SLC understryker också vikten av att även innebörden av planebeteckningarna skall tolkas så lika som möjligt i olika kommuner och landskap. Miljöministeriet har här en viktig roll att se till att de gemensamma planebeteckningarna verkligen förverkligas i praktiken.

Enligt förslaget till förordning, 2 §, 2 mom. ”Datainnehållet i planbestämmelser enligt bilaga 4 får preciseras med en verbal bestämmelse. I detta fall får ett nummerindex fogas till den bokstavsbeteckning som hänför sig till planbestämmelsen.”
SLC understryker vikten av att uttrycket ”får ett nummerindex...” i den andra meningen (på finska ”saadaan lisätä”) ändras till ett krav (till exempel: ”I detta fall bör ett nummerindex...”). På finska förslagsvis ”on lisättävä”.
Utan den här ändringen försvagas och hotas en grundläggande idé med förordningen, alltså det att planebeteckningarna skall vara nationellt jämförbara och att användare kan lita på det. De möjliga preciserande verbala bestämmelserna bör hittas på basen av nummerindexen utan att man lusläser varje planebeteckning.

I motiveringen till förordningsändringen står det (s. 7): ”Pykälän muotoilu ei kuitenkaan pakottaisi käyttämään numeroindeksejä, mikäli se ei ole tarpeellista” Som ovan framgår anser SLC att paragrafen måste ändras så att nummerindex alltid är obligatoriska ifall man frångår den allmänna tolkningen av beteckningen.

Förordningens innehåll finns till stor del i bilagorna där de olika beteckningarna namnges och räknas upp. Det kan vara befogat att det görs mindre ändringar och ändringar av teknisk natur

i bilagorna utan att förordningen i sig behöver ändras. Det kommer i framtiden att vara på miljöministeriets ansvar att avgöra när en ändring är tillräckligt betydande för att olika intressegrupper skall höras. SLC anser det viktigt att tröskeln till formella höranden är så låg som möjligt eftersom också små ändringar kan ha en stor betydelse i praktiken.

Gällande några av de planbeteckningar och koder som finns i bilagorna fäster SLC uppmärksamhet vid att:

  • Såväl beteckningen ”Grönförbindelse” som ”Ekologisk förbindelse” används. Det bör klart framgå vad de här används för och vilken skillnaden mellan de här begreppen är,
  • ”Område för ekologisk kompensation”. I framtiden är det möjligt att markägare kommer att sluta avtal med olika organisationer för att kompensera miljöförsämrande åtgärder och projekt som de här organisationerna gjort. Det här sker emellertid som frivilliga avtal mellan markägaren och organisationen och de kan sannolikt också vara tidsbundna. Därför skall de inte ha en inverkan på planebeteckningen,
  • För ordet ”sivurata” används ”bibana” på svenska. Det kan övervägas om termen är det rätta eller om ”sidobana” eller annat vore bättre,
  • För koderna ”vesivayla” och ”laivavayla” används på svenska samma term, ”farled” för båda. Här borde också den svenskspråkiga terminologin vara olika.


Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Anders Portin
Skogsombudsman

Mer från SLC