Virkesmarknadsöversikt, januari 2025
Virkeshandeln gick på högvarv under förra året och virke har köpts in i lager. Under tidigare år har skogsindustrin kunnat upprätthålla sin virkesförsörjning med en mycket tunn virkesreserv genom att vid behov förlita sig på import. Nu är situationen en annan och därför håller skogsindustrin högre lagernivåer än tidigare och vill inte äventyra tillgången på inhemskt virke. Den globala uppvärmningen medför också utmaningar för virkesförsörjningen. De mest eftertraktade stämplingsposterna är de som är lämpliga för sommar- och menföresavverkning. Det här är inte förvånande eftersom de goda vintrarna blir allt kortare. Intresset för områden som kräver vinteravverkning kan vara mycket säsongsbetonat och variera från fall till fall.
Den högre nivån på virkeshandeln upprätthålls också av den spirande ekonomiska tillväxten. Även om den ekonomiska tillväxten har låtit vänta på sig finns det redan lovande tecken. Inflationen har stävjats på många marknader och marknadsräntorna sjunker markant. Det här kommer att öka intresset för konsumentprodukter och byggande, vilket kommer att öka efterfrågan på skogsbaserade produkter på världsmarknaden. Goda tecken på en återhämtning i efterfrågan är bland annat sjunkande massalager och en återhämtning i priserna. Det har också skett en ökning av exportvolymer och -värden. I hur hög grad efterfrågan inom sågverks- och skivindustrin återhämtar sig kommer att avgöras av marknaden under det första halvåret. Det kan finnas betydande variationer i återhämtningen mellan olika marknadsområden. Geopolitisk och politisk risk inverkar mera än tidig
Den ökade efterfrågan på inhemskt virke och de kraftigt stigande virkespriserna har öppnat upp ett bra tillfälle för skogsägare att planera sin egen ekonomi. Det finns en möjlighet att hitta bra investeringsmöjligheter för virkesintäkter. Det lönar sig alltid att investera i skogsskötsel och upprätthålla virkesproduktionskapaciteten långt in i framtiden. Även i tider av högre räntor har skogarna bevarat sitt värde mycket bättre än bostadsfastigheter. Enligt Statistikcentralen har värdet på gamla bostäder, beroende på fastighet, sjunkit med mer än en tiondel på tre år. Även aktierna i de finska börsbolagen har generellt sett sjunkit under flera år, till exempel har OMX Helsinki index förlorat cirka en fjärdedel av sitt värde på tre år. Stabiliteten i skogens värde å ena sidan och nedgången i andra tillgångsslag å andra sidan skapar goda investeringsmöjligheter för virkesintäkter. Å andra sidan genererar investeringar direkt i konsumtion också goda effekter för samhället i form av arbetstillfällen och välfärd.
Månadens faktaruta:
I början av det nya året är det en god idé att se över de senaste prognoserna för ekonomin och skogssektorn. Banker och myndigheter gör prognoser för den ekonomiska tillväxten genom förändringen i BNP-trenderna. Bankernas uppskattningar av BNP för innevarande år ligger mellan 1,5 % och 2,0 %, medan myndigheternas uppskattningar varierar mer, mellan 0,8 % och 2,0 %. Efter två år av negativ tillväxt väntas dock ekonomin återgå till tillväxt.
Skogssektorns prognoser ger skogsägarna en möjlighet att planera tidpunkten för virkesförsäljningen. Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT) gjorde sin senaste skogliga prognos i slutet av året. Utvecklingen inom skogssektorn anses vara positiv både när det gäller slutprodukter och den inhemska virkesanvändningen. Enligt prognosen kommer skogsägarnas bruttorotintäkter att öka på två sätt; volymen inom virkeshandeln förväntas öka med ca 6 % och de nominella virkespriserna med drygt 4 %. Förra årets bruttorotintäkter beräknades redan till över 3 miljarder euro och i år väntas de uppgå till 3,3 miljarder euro.
De senaste ekonomiska prognoserna (på finska): www.finanssiala.fi
PTT:s skogsbruksprognos (på finska): www.ptt.fi
Uppdaterad statistik om virkesmarknaden och skogsindustrin, prisstatistik från skogsvårdsföreningarnas fullmaktsaffärer och Naturresursinstitutets veckostatistik över virkeshandeln finns på www.mtk.fi/puumarkkinat.
Prisstatistik från skogsvårdsföreningarnas fullmaktsaffärer hittas på svenska via bannern på slc.fi/skog.
Kalle Karttunen, forskningschef, MTK
Översättning till svenska: Anders Portin, SLC
