MM: Rimligare bestämmelser om glesbygdens avloppsvatten träder i kraft i april

Statsrådet har i dag godkänt en förordning genom vilken arbetet med att mildra och förtydliga bestämmelserna om fastighetsspecifik behandling av avloppsvatten i glesbygden slutförs i sin helhet. Förordningen träder i kraft den 3 april 2017, dvs. samtidigt som den ändring av miljöskyddslagen som gäller avloppsvatten i glesbygden. En central ändring i förordningen är att vissa detaljerade bestämmelser stryks. 

"En lång process har nu kommit till sin ände. Både lagen och förordningen har reviderats i samråd med medborgare och intressentgrupper och med bred förankring inom regeringen.  Jag är nöjd med förslaget och hoppas att vi nu tillsammans fått till stånd en hållbar lösning", konstaterar jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

Den ändring av miljöskyddslagen som träder i kraft i april påverkar inte nya byggnader. De ska fortsättningsvis ha ett system för behandling av avloppsvatten som uppfyller lagens krav.

Det blir fråga om betydande lindringar för fastigheter som byggts före 2004. Den utsatta tidsfristen för när avloppsvattensystemet ska sättas i skick fortsätter gälla endast i närheten av vattendrag eller hav eller i grundvattenområden. I andra områden ska fastigheternas avloppsvattensystem sättas i skick först i samband med vissa reparationer.

Enligt minister Tiilikainen är det omöjligt att ge någon exakt uppskattning av antalet fastigheter som omfattas av lagändringen, eftersom en stor del av fastighetsägarna redan har ett ändamålsenligt system för behandling av avloppvatten. "En grov uppskattning är dock att omkring tre fjärdedelar av fastigheterna kommer att befrias från den skyldighet att iståndsätta avloppsvattensystemet som är bunden till en tidsfrist".

Den förordning som träder i kraft vid samma tidpunkt som lagändringen innehåller preciseringar beträffande redskapen för användning och underhåll av systemen för hushållsavloppsvatten, dvs. planering, planer och utredningar samt bruks- och underhållsanvisningar. Som stöd i planeringen och genomförandet tillhandahålls även i fortsättningen uppdaterad, opartisk och tillförlitlig information om anordningarna och metoderna för behandling av avloppsvatten.

Utedass och hämtvatten innebär oftast inga skyldigheter
Alla fastighetsägare i glesbygden behöver inte börja planera renovering av avloppsvattensystemen. Skyldigheterna gäller inte de fastigheter som saknar rinnande vatten och bara har torrklosett (ett utedass), om det inte finns risk för föroreningar.

Systemet behöver heller inte iståndsättas om fastigheten ansluts till ett avloppsnät eller om fastigheten redan har ett avloppsvattensystem som uppfyller kraven i författningarna. 

Det åldersundantag som infördes i samband med den föregående lagändringen gäller fortfarande. Därmed behöver avloppsvattensystemet inte förnyas om det handlar om ett system som var funktionsdugligt den 9 mars 2011 och om en eller flera stadigvarande bosatta innehavare i fastigheten hade fyllt 68 år senast detta datum.

På fastigheter på torra land ska avloppsvattensystemet sättas i skick i samband med annan reparation
Till de reparationer som förutsätter iståndsättning av avloppsvattensystem, för vilka tillstånd beviljats före 2004, så att systemen uppfyller reningskraven på basnivå hör bl.a. byggande av vattenklosett, förnyande av systemet för hushållsavsloppvatten eller reparations- och ändringsarbeten som kan jämföras med uppförande av en byggnad. Det föreslås att tidpunkten för iståndsättning av avloppsvattensystemet i dessa fall ska fastställas separat för varje fastighet.

Drygt tre år tid att sätta systemen i skick vid stränder och i grundvattenområden
Tidsfristen för att uppfylla reningskravet på basnivå förlängdes till den 31 oktober 2019, och den gäller alltså nu enbart fastigheter som ligger högst 100 meter från ett vattendrag eller havet eller i ett grundvattenområde som används eller lämpar sig för vattenförsörjning.

Den behöriga myndigheten i kommunen kan bevilja fastighetsspecifika undantag från tidsfristen, om mängden avloppsvatten är anmärkningsvärt obetydlig eller om kostnaderna blir oskäliga.

Kommunen kan ställa striktare reningskrav
Kommunen kan beakta de lokala förhållandena och, om dessa så förutsätter, utfärda striktare föreskrifter. Ungefär 200 kommuner har utfärdat dylika miljöskyddsföreskrifter utifrån de lokala miljöförhållandena. I de fall det lagfästa reningskravet måste uppfyllas, ska fastighetsägaren även beakta kommunens striktare krav på reningsnivå och se till att systemet lever upp till de kommunala föreskrifterna.

Ytterligare information
Erja Werdi, lagstiftningsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 312, fornamn.efternamn@ym.fi
Specialmedarbetare Jyrki Peisa, tfn 050 364 0836, fornamn.efternamn@ymparisto.fi