Luke: Växelbruk på nästan alla åkrar

Enligt Naturresursinstitutet var närmare 80 procent av jordbruksmarken vintern 2015–2016 täckt av växter eller reducerad bearbetad. Drygt 20 procent av marken var bar. Omkring 45 procent av den utnyttjade jordbruksmarken var täckt av odlingsväxter. Knappt en femtedel var täckt av växtrester eller stubb och en tiondedel var reducerad bearbetad. Cirka fyra procent var täckt av fång- eller bottengrödor.

Åren 2014–2016 odlades en och samma ettårig odlingsväxt på knappt 300 000 åkerhektar. Arealen stod för en dryg tiondedel av den utnyttjade jordbruksarealen. Informationen om växelbruket bygger på de uppgifter som odlarna har lämnat i stödansökningarna. Åren 2008–2010 odlades en och samma ettårig odlingsväxt på cirka 350 000 hektar.

Den bara markens andel av odlingsmarken har legat på samma nivå sedan vintern 2009–2010, då täckningen statistikfördes senast. Jämfört med täckningen sex år tidigare var däremot åtta procentenheter färre av marken täckt av odlingsväxter.

Hälften av åkrarna plöjd
Plöjning var fortfarande den vanligaste primära bearbetningsmetoden på åkrarna. Mer än hälften av den sådda åkerarealen var plöjd. Två tredjedelar av plöjningarna skedde på hösten och en tredjedel på våren. Vårplöjning är minst vanligt i södra Finland. Reducerad bearbetning och direktsådd var mindre vanligare i norra och östra Finland.

– Vårplöjning lämpar sig inte i lerjordar, som är vanliga i södra Finland, berättar specialforskare Pasi Mattila vid Naturresursinstitutet.

Enligt Mattila lämpar sig minimal bearbetning och direktsådd däremot inte på nötkreatursgårdar med bred gräsmark. Upphörande med vall och en effektiv nedmyllning av fast stallgödsel lyckas väl enbart genom sådd.

Trots att användningen av fång- och bottengrödor har blivit mycket vanligare, utgjorde arealen för dessa grödor fortfarande mindre än fem procent av den utnyttjade jordbruksmarken.

Merparten av stallgödseln sprids i form av flytgödsel
Över 40 procent av den flytgödsel som spriddes på åkrarna placerades i jorden i anslutning till spridningen och cirka 13 procent spriddes i ytjorden med släpfot eller motsvarande spridare. Merparten av den gödsel som spriddes i ytjorden myllades ner efter spridningen.

Vid bevattning används främst ytvatten
Bevattning är klart vanligast i trägårdsproduktion. År 2016 skulle 20 procent av åkerarealen på gårdar som hade trädgårdsodling på friland kunna ha bevattnats, och i praktiken bevattnades 40 procent av den arealen på grund av torka. Nederbörden påverkar behovet av bevattning. Dessutom kräver bevattning arbete och energi. Därför lönar det sig inte nödvändigtvis att bevattna hela den areal som kan bevattnas även om förhållanden är torka. Bevattning i växthus ingår inte i denna statistik.

Kontaktperson:
Jaana Kyyrä, överaktuarie, Naturresursinstitutet, tfn 0295 326 796, jaana.kyyra@luke.fi

Statistik: Skötsel av odlingsmark och bevattning 2016