Konkurrensutsätt finländsk mat för offentliga måltider
Hela livsmedelskedjan sysselsätter direkt och indirekt 320 000 personer. Genom att upphandla inhemsk mat stöder du den lokala ekonomin och skapar arbete, livskraft och välmående i hela Finland!
Den finländska grisen har knorr, och hönan har näbb. Djuren medicineras inte i förebyggande syfte, utan endast vid behov. Finländska hönor och ägg hålls fria från salmonella. Du kan smaka på rå smet! I grönsakerna känner du smak av sommaren, spannmålen mognar i den nordliga solen, och bären kan ätas utan upphettning.
God mat ger glädje, stöder hälsan och gör vardagen till en fest – det finns många goda skäl att välja finländsk mat!
Läs mer i upphandlingsbroschyren som tagits fram av MTK och översatts till svenska av SLC. Broschyren kan inom kort beställas på svenska i SLC:s webbshop.
Offentliga upphandlingar har betydelse
I de offentliga köken serveras nästan 380 miljoner måltider per år, och dessa måltider är en del av nästan varje finländares vardag – från småbarn och beväringar till boende på servicehem. I Finland används årligen cirka 350 miljoner euro på offentliga livsmedelsupphandlingar. Beslutsfattare i till exempel kommuner och välfärdsområden har en verklig möjlighet att påverka vad finländarna äter och enligt vilka principer maten upphandlas. Den offentliga måltidsservicen har möjlighet att främja finländsk och lokal matkultur, en levande primärproduktion och hela den finländska livsmedelskedjan.
Upphandlingar kan göras enligt kvalitetskriterier – det lägsta priset är inte det enda möjliga kriteriet. I anbudsförfrågningar är det bra att beakta att inhemska bestämmelser ofta ställer högre krav på många produkter än vad som är genomsnittligt i andra EU-länder. Det finns många goda exempel på finländska produktionsmetoder: den finländska fjäderfäproduktionen är fri från salmonella, grisarnas knorrar kuperas inte, hönorna har näbbar, och antibiotika används endast för att behandla sjuka djur – till skillnad från praxisen i Centraleuropa. I internationella jämförelser används även växtskyddsmedel mycket sparsamt i Finland, och användningen sker endast vid behov.
För att öka andelen inhemsk mat i måltidstjänsterna behövs företag och producenter av alla storlekar. Det finns få aktörer som kan erbjuda stora helheter. Allt behöver inte upphandlas på en gång, utan upphandlingsenheten kan dela upphandlingsavtalet i separata delar och definiera storleken och föremålet för respektive upphandling.
Kravet på ursprungsmärkning möjliggör medvetna val
I Finland gäller en förpliktande förordning (JSMf 154/2019), som kräver att serveringsställen – såsom restauranger, storkök, snabbmatsrestauranger, kaféer och grillkiosker – skriftligen ska ange ursprungslandet för köttet som används som ingrediens i en måltid. Med köttets ursprungsland avses det land där djuret har fötts upp. Information om köttets ursprungsland ska finnas tillgänglig i skriftlig form innan köpbeslut fattas, till exempel i menyn. Efterlevnaden av förordningen övervakas som en del av Oiva-kontrollen.
5 tips för att lyckas med upphandlingen av finländsk mat
Serveringen av inhemsk mat är ingen slump. Det handlar om planering, samarbete och att synliggöra värderingar. Genom dessa fem steg styr du den offentliga upphandlingen mot godare och mer ansvarsfull finländsk mat.
1. Skriv in inhemsk mat i strategin och i måltidstjänsternas verksamhetsplan
Uppdatera upphandlingsstrategin så att den tar hänsyn till inhemsk mat. Skriv in de mål för användningen av inhemska livsmedel som ska beaktas i måltidsserveringen. Till exempel: Vid livsmedelsupphandlingar prioriterar vi närproducerad mat och inhemska produkter. Grönsaker, rotfrukter, bröd, potatis, spannmålsprodukter samt kött och förädlade köttprodukter, mjölk och mejeriprodukter samt ägg är inhemska.
2. Beakta inhemsk mat vid planeringen av matlistan
Matlistan är i nyckelposition – utformningen av den avgör vad och vilken mat som serveras. Planera matlistan så att den uppmuntrar till användning av finländska råvaror. Beakta skördesäsongen och använd modigt lokala specialiteter och delikatesser samt den rika, regionala matkulturen.
3. Inhemsk mat möjliggörs genom god dialog
En förutseende dialog mellan beställare och producenter ger värdefull information om vilket utbud och vilken kvalitet som finns tillgänglig. Diskussioner mellan livsmedelsinköpare och företag inom livsmedelsbranschen, lantbruksföretagare, organisationer och andra aktörer är avgörande. Regelbundna informella möten kan ordnas mellan aktörerna i sektorn. Informera i god tid om kommande upphandlingar – inte enbart via HILMA.
4. Inhemsk mat blir verklighet när kvalitetskriterier används i upphandlingen
Produktgruppsspecifika kvalitetskriterier som ingår i upphandlingsanvisningarna bör utarbetas noggrant – det lönar sig också att utnyttja nätverkens kompetens. Det lägsta priset är inte det enda möjliga alternativet.
5. Inhemsk mat förtjänar uppföljning och tack!
För att stödja beslutsfattandet behövs ett tillförlitligt uppföljningssystem så att fullmäktige eller andra förtroendeorgan kan följa upp vilken typ av mat som serveras. Lyft fram ett väl utfört arbete! Kan servering av inhemsk och lokal mat vara en marknadsföringsfördel och en specialitet för kommunen eller välfärdsområdet, som det är roligt att berätta om för andra?
Sektorspecifika upphandlingskriterier
Honung
Ursprung och spårbarhet
När du köper inhemsk honung stöder du finländskt arbete och pollineringen av växterna på Finlands åkrar, ängar och i skogarna. På honungsförpackningen anges alltid produktens ursprungsland. Det lönar sig att kontrollera detta noggrant.
Gott från Finland-märket är ett enkelt sätt att känna igen inhemsk honung bland alla förpackningar. Märket beviljas till honungsproducenter som driver verksamhet i Finland, förutsatt att deras honungsprover i undersökningar visat sig vara felfria och att honungens pollensammansättning är typisk för området. Pollenanalys är det mest effektiva sättet att fastställa honungens geografiska ursprung.
De insatsvaror som används i honungsproduktionen måste bokföras, såsom foder och eventuell medicinering. Även uppgifter om inköpta drottningar och bikupor ska anges i bokföringen. Bokföringen över honungsförsäljningen ska bevaras tillräckligt länge, eftersom honungens försäljnings- och hållbarhetstid är lång.
Ursprungslandet och tillverkarens eller förpackarens namn ska alltid anges på honungsförpackningen. Honungsförpackningen ska också ha ett partinummer eller alternativt ett bäst före-datum.
Honungsproducenten måste registrera sig i djurhållar- och djurhållningsplatsregistret samt i primärproduktionsregistret.
Spannmålsprodukter
Finland är det nordligaste spannmålsproducerande landet i världen som kan uppnå självförsörjning på spannmål. De inhemskt odlade spannmålen är vete, havre, råg och korn. Vete och havre tillsammans med råg är Finlands viktigaste livsmedelsgrödor. Korn används också inom livsmedelssektorn, men främst inom bryggeri- och etanolindustrin. Hos oss är större delen av spannmålen vårspannmål, men höstsådd spannmål blir allt vanligare till följd av klimatförändringar och växtförädling.
Finländskt spannmål som passar alla smaker
Finlands viktigaste livsmedelsgröda är vete, som används till att tillverka många olika produkter – från mjöl till bröd, bakverk, kakor och kex samt pastaprodukter. Vete är verkligen mångsidigt!
Finländsk havre är av högsta kvalitet och har blivit alltmer populärt år för år. Havrens goda egenskaper och hälsopåståenden har bidragit till dess ökade popularitet. Havre kan också användas för att tillverka glutenfria produkter. Om man vill säkerställa att produkten är glutenfri måste havren odlas i en glutenfri odlingscykel. Råg är ett brödspannmål som är älskat av samt välkänt och tryggt för finländarna, och det är Finlands minst odlade kvarnspannmål.
Goda odlingsmetoder
I Finland bedrivs spannmålsodlingen enligt goda odlingsmetoder. Sorterna är till stor del resultatet av inhemsk växtförädling. Dessa sorter är anpassade till de förhållanden som råder i Finland och behöver därför väldigt lite växtskyddsmedel, eftersom sorterna redan har förädlats för att vara tåliga och lämpliga för dessa förhållanden.
Tack vare lämpliga sorter kan kvaliteten hållas på en hög nivå även under varierande väderförhållanden. Kvaliteten beror på sorten och även på gödslingen. De flesta av Finlands spannmålsgrödor ger en god och högkvalitativ skörd med en rimlig mängd gödsel, vilket också är bra med tanke på miljön.
Gödsel och växtskydd
Gödslingen av åkrarna sker utifrån resultaten från markanalyser och växternas behov, så att ingen gödsel går till spillo. Användningen av äxtskyddsmedel anpassas efter förhållandena under växtsäsongen. I Finland används näst minst växtskyddsmedel inom EU. Det är inte tillåtet att använda glyfosat för att brådmogna grödan eller använda växtregleringsmedel i Finland om avtalet inte tillåter det. Miljöstödskraven följs noggrant inom produktionen.
Spannmålsodlarna torkar spannmålen direkt efter skörden för att säkerställa dess hållbarhet. Samtidigt sker den första förrensningen av spannmålen i torken, där oönskade föroreningar, såsom ogräsfrön med mera, separeras. Spannmålen lagras vanligtvis också på gården, varefter den transporteras direkt till förädlingsindustrin utan mellanlagring.
Fullkornsprodukter är en del av en balanserad kost
Tack vare en intensiv och ljus växtsäsong har finländskt spannmål en god, kraftfull och aromatisk smak. Det finns även efterfrågan på finländskt spannmål utomlands, till exempel exporteras det stora mängder havre. Utbudet av inhemska spannmålsprodukter är brett och spannmålsprodukter är ett bra och prisvärt tillskott till den dagliga kosten.
Fullkorn innehåller mycket kolhydrater, en lagom mängd protein och lite fett, vilket gör att det på ett idealiskt sätt uppfyller kraven på rekommenderat energiintag. Grunden till arr fullkorn är hälsosamhet är kostfiber, som det finns rikligt av i fullkorn. Dessutom innehåller fullkorn viktiga vitaminer och mineraler samt hälsosamma ämnen som kallas bioaktiva föreningar. Du känner garanterat igen inhemska spannmålsprodukter från Gott från Finland-märket.
Bröd och bageriprodukter
Utnyttja det mångsidiga utbudet av inhemskt bröd
Det finländska utbudet av bröd och bageriprodukter är verkligen brett. Bröd tillverkas av alla inhemska spannmålssorter. Största delen av brödet och bakverken tillverkas av vete. Havre är den senaste nykomlingen på brödmarknaden och havreprodukter har blivit en finländsk specialitet. Rågbröd är en viktig del av den finländska matkulturen. Det finns limpa, knäckebröd, kornrieska och efterugnsbröd. I Finland utnyttjar man alla typer av spannmål väl, både i bröd och bakverk.
Varifrån kommer brödets spannmålsråvara?
När du väljer bröd är det bra att tänka på spannmålsråvarans ursprung. När det gäller färdigbakade produkter och motsvarande produkter bör man beakta var och när de har bakats, eftersom produkten kan ha bakats flera månader i förväg, frysts ned och sedan levererats till Finland. I upphandlingskriterierna för bröd kan man till exempel ange bakningstid eller tidpunkt för bakning före leverans.
Potatis och potatisprodukter
Spårbarhet
Inhemsk matpotatis kan vid behov spåras till gårdsnivå med hjälp av växtskyddsregistrets nummer. Med hjälp av gårdens egna bokföring av odlingarna kan potatisen sannolikt även spåras till det enskilda åkerskiftet.
Växtskydd
Inom potatisodlingen tillämpas integrerat växtskydd. Det innebär att växtskyddsmedel endast används vid konstaterat behov enligt givna instruktioner och begränsningar, efter att andra bekämpnings-och odlingstekniska metoder har uteslutits. Målet är att minska riskerna som uppstår vid användning av växtskyddsmedel.
De som använder växtskyddsmedel i sitt yrke måste också genomgå en växtskyddsexamen. Växtskyddsexamen säkerställer att den professionella användningen av växtskyddsmedel sker på ett säkert sätt. Växtskyddssprutan måste testas vart tredje år. Testet säkerställer att sprutan fungerar avsett och säkert, både ur användarens och miljöns perspektiv.
Det används betydligt mindre växtskyddsmedel i potatisodling i Finland jämfört med de största producentländerna i Västeuropa. Vår växtperiod är kortare, vilket innebär att det krävs färre bekämpningsomgångar. Det svala klimatet skyddar mot många av de växtsjukdomar och skadedjur som trivs i länder längre söderut.
I internationella jämförelser används små mängder gödselmedel vid potatisodling i Finland. Hos oss fastställs näringsbehovet utifrån markprover samt potatissort och användningsändamål. I Finland placeras gödselmedlen också effektivt så att potatisen kommer åt dem. Potatis är också en mycket effektiv kväveanvändare. Oftast använder potatis mer kväve än vad den får via gödslingen. Potatis använder markens kvävereserver under växtperioden.
Hjärtbladsmärket garanterar inhemskt ursprung, hög kvalitet och säkerhet
De flesta inhemska grönsaker odlas i enlighet med villkoren för användning av Hjärtbladsmärket. Odlaren eller packaren ingår ett skriftligt avtal om användningen av kvalitetsmärket. Produkterna måste uppfylla minst förstklassiga standarder. Gården och packeriet förbinder sig att följa riktlinjerna för Kvalitetsgård eller något annat kvalitetssystem som godkänts av föreningen Inhemska Trädgårdsprodukter rf. På så sätt har potatisen producerats på ett ansvarsfullt sätt. Odlare och packerier som använder märket deltar också i arbetet med att främja försäljningen av grönsaker.
Rotfrukter och grönsaker
Spårbarhet
Finländska grönsaker kan spåras ända tillbaka till producenten, bland annat tack vare streckkoderna på förpackningarna. Med hjälp av gårdens egna odlings- och lagerbokföring kan spårbarheten oftast även utvidgas till skiftesnivå.
Finländska grönsaker är rena
Vid odlingen av finländska grönsaker följs principerna för integrerat växtskydd. Växtskyddsmedel används endast vid behov och i enlighet med gällande anvisningar och begränsningar. Användningen av växtskyddsmedel kan minskas genom att t.ex. använda insektsnät för att bekämpa skadedjur och genom att bekämpa ogräs mekaniskt med hjälp av hackor. Målet är att minska riskerna som uppstår vid användning av växtskyddsmedel. I livsmedel som produceras i Finland upptäcks mycket små mängder rester av växtskyddsmedel vid de restkontroller som utförs av myndigheterna.
Produktion inom kvalitetssystemet
De flesta inhemska grönsaker odlas i enlighet med villkoren för användning av Hjärtbladsmärket. Odlaren eller packaren ingår ett skriftligt avtal om användningen av kvalitetsmärket. Gården och packeriet förbinder sig att följa riktlinjerna för Kvalitetsgård eller något annat kvalitetssystem som godkänts av föreningen Inhemska Trädgårdsprodukter rf. På så sätt har potatisen producerats på ett ansvarsfullt sätt. Odlare och packerier som använder märket deltar också i arbetet med att främja försäljningen av grönsaker.
Eko
Jord- och skogsbruksministeriets ekoprogram Luomu 2.0 ställer upp målet att 25 % av råvarorna i offentliga kök ska vara ekologiska senast år 2030. Programmet listar olika åtgärder för att nå målen; bland annat erbjuds recept lämpade för storkök samt produkter med lämpliga förpackningsstorlekar och förädlingsgrad, utveckling av kommunernas upphandlingskompetens och förbättrad dialog genom hela livsmedelskedjan. Programmet syftar till att ge aktörerna tydliga riktlinjer och stöd för en heltäckande användning av ekologiska produkter i offentliga upphandlingar och storkök.
Bär och frukt
Hjärtbladsmärket berättar om kvalitet och ursprung
De flesta inhemska bär och frukter odlas i enlighet med villkoren för användning av Hjärtbladsmärket. Odlaren eller packaren ingår ett skriftligt avtal om användningen av kvalitetsmärket. Produkterna måste uppfylla minst förstklassiga standarder. Gården och packeriet förbinder sig att följa riktlinjerna för Kvalitetsgård-kvalitetssystemet. De deltar också i arbetet med att främja försäljningen av grönsaker, frukter och bär.
Information om ursprungsland
Livsmedlets ursprungsland ska anges på förpackningen om utelämnandet av ursprungslandet kan vilseleda konsumenten. Frysta utländska bär kan vara förpackade i Finland, så det räcker inte att bara kontrollera företagets namn, utan ursprungslandet måste verifieras.
Ät bären utan att värma dem och äpplen utan att skala dem
Finländska bär kan du servera utan att hetta upp dem. Livsmedelsverket rekommenderar att du endast använder frysta bär från utlandet om de har upphettats ordentligt. Frysta bär från utlandet ska i hemmaköket värmas grundligt i minst 5 minuter vid 90 grader eller kokas i 2 minuter.
Matfetter, växtbaserade drycker och matlagningsprodukter
Finländskt spannmål passar utmärkt även i matlagningsprodukter och drycker. Inhemska baljväxter är traditionella växtbaserade proteinkällor, som också används för att skapa nya typer av matlagningsprodukter. I Finland odlas oljeväxter som förädlas till högkvalitativa matfetter.
Ursprung
Ta reda på produktens ursprung. Var har produktens råvara producerats? Var har produkten tillverkats och förpackats? Du känner igen en förpackning med inhemskt matfett, växtdryck eller växtproteinprodukt på Gott från Finland-märket. Nyckelflaggan anger endast att produkten är tillverkad i Finland, inte att råvarorna är inhemska.
Socker
Ursprung
Sockrets ursprungsland anges i ursprungsintyget. Du känner igen en konsumentförpackning med finländskt socker på Gott från Finland-märket. Det inhemska sockret är kristalliserat från sockerbetor som odlats på finländska gårdar.
Miljöansvar
Socker tillverkat av sockerbetor framställs av sockerbetor från SAI-certifierade (Sustainable Agriculture Initiative) avtalsodlare. Med hjälp av internationell certifiering kan man verifiera att odlingen är hållbar och ansvarsfull.
Vid odlingen av sockerbetor tillämpas integrerad växtskydd, vilket innebär att man strävar efter att minimera användningen av växtskyddsmedel genom att även utnyttja andra växtskyddsmetoder.
Kaffe och te
Kaffe och te odlas inte i Finland, även om vi dricker dem med stor glädje. Våra inköp har betydelse även utanför Finlands gränser. Detta produktkort har skapats i samarbete med Food and Forest Development Finland (FFD).
Spårbarhet
En stor del av världens kaffe och te produceras på familjejordbruk i Syd- och Centralamerika samt i de tropiska områdena i Afrika och Asien. Det kaffe som kommer till Finland kommer huvudsakligen från Brasilien, Centralamerika och Östafrika, men själva tillverkningsprocessen sker i Finland.
Värdekedjorna för kaffe och te är långa och komplexa och omfattar flera steg, såsom skörd, torkning och förpackning, innan produkterna hamnar i en finländares te- eller kaffekopp.
Kända kaffemärken, såsom Paulig, Meira och Löfbergs, satsar på ansvarsfullhet i sin produktionskedja med hjälp av certifieringar från tredje part. Många små kafferosterier köper i sin tur sitt kaffe direkt från producenterna och kommer gemensamt överens om etiska arbetsmetoder. På så sätt får småproducenterna en större del av intäkterna själva.
Producentorganisationerna utför ett viktigt arbete för att främja jordbrukarnas försörjning, rättvisa samt natur- och klimatfrågor.
Tredjepartscertifiering
Certifiering är ett sätt att säkerställa ett ansvarsfullt inköp av produkter. System för tredjepartscertifiering, såsom Rainforest Alliance, Fairtrade och EU:s ekologotyp, syftar till att säkerställa en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar produktion av kaffe och te.
Certifieringarna lägger fokus på olika saker, såsom sociala rättigheter, mänskliga rättigheter eller miljöskydd. Genom att bekanta sig med certifieringarnas kriterier kan man bedöma vilken som passar bäst för ens egna upphandling.
Producentorganisationer i centrum för ansvarsfulla upphandlingar
Ansvarsfull upphandling har stor inverkan på miljontals människors liv. Därför är det viktigt att säkerställa att producenterna får en rimlig inkomst för sitt arbete.
Att upprätthålla certifieringar kan vara svårt och kostsamt för småbrukare, och största delen av världens kaffe är fortfarande ocertifierat. Det är viktigt att öka transparensen i upphandlingskedjorna globalt, stärka etisk prissättning och garantera rättvis behandling av odlarna – särskilt kvinnliga odlare.
Producenternas egna organisationer och kooperativ spelar en central roll för att förbättra verksamhetsmodellerna inom hela sektorn. De skapar bättre förutsättningar för lokala investeringar, till exempel inom hälso- och sjukvård, infrastruktur, utbildning och anpassning till klimatförändringen.
Det är viktigt att stödja producentorganisationerna i deras förberedelser inför klimatförändringen och i utvecklingen av klimatmedveten odling. Detta arbete kan till exempel stödjas genom projekt från organisationen Food and Forest Development (FFD). FFD stöder kaffeproducenter i Kenya genom NACCU (National Coffee Cooperative Union).
