Kommunalvalet och det kommunala beslutsfattandet berör kommuninvånarnas vardagsfrågor – din vardag och ditt liv. Det handlar om bland annat tillgången till hälso- och sjukvård, dagvård- och skolor, byarnas och stadsdelarnas livskraft, vägar och kollektivtrafik samt förutsättningarna för företagande. För att olika behov ska kunna tas i beaktande i de kommunala besluten är det viktigt att olika befolknings- och yrkesgrupper finns representerade i de kommunala beslutsorganen. Även de gröna näringarna, landsbygden samt markägarna behöver aktiva intressebevakare i kommunerna.
Gör din röst hörd i kommunalvalet 2017!
Gröna näringarna skapar sysselsättning och livskraft
De gröna näringarna erbjuder många goda möjligheter till företagsamhet, sysselsättning, innovationer samt lokala energilösningar och närproducerad mat. Allt detta ger även kommunerna livskraft. Kommunerna bör ta till vara de goda möjligheter som landsbygden lokalt erbjuder och stärka den lokala ekonomin och kommunens attraktionskraft. Lokalt är smart.
För både kommunens, regionens och landets framgång är det avgörande att kommunerna skapar goda förutsättningar för framgångsrikt företagande. Näringsutvecklingen bör ske i god dialog med de lokala företagarna. En mångsidig företagsstruktur är likaså till fördel för kommunen. Företagare kan även erbjuda mångsidiga, innovativa tjänster inom exempelvis service- och vårdsektorn, miljövård, maskinentreprenad eller energisektorn.
Ansvarsfull offentlig upphandling gagnar lokalekonomin
Enligt statsrådets principbeslut (06/2016) ska det i fortsättningen vid offentlig upphandling av livsmedels- och måltidstjänster användas bara ansvarsfullt producerade produkter som beaktar goda odlingsmetoder med tanke på miljön, djurens välbefinnande och hälsa samt livsmedelssäkerhet. I praktiken kommer detta att innebär att offentliga storkök använder mera inhemska råvaror. Statsrådet uppmanar även kommunerna och andra upphandlande enheter att gå inför ansvarsfull upphandling. Upphandlingslagstiftningen och praktiska upphandlingsguider erbjuder goda möjligheter, men ansvaret att välja ansvarsfulla produkter ligger hos de kommunala beslutsfattarna. Det är avgörande att kommunerna sätter upp tydliga strategiska målsättningar samt kvalitetskriterier för den mat som upphandlas.
Via offentlig upphandling kan nya möjligheter och arbetstillfällen skapas för de finländska landsbygdsföretagarna, vilket i sin tur kan öka skatteintäkterna i en kommun. På längre sikt är det totalekonomiskt mer fördelaktigt att använda skattemedel för att upphandla lokal mat och bibehålla de lokala pengarna i regionens kretslopp. Den inhemska maten har en stor sysselsättande effekt. Den finländska livsmedelsindustrins sysselsättningskoefficient som uppgår till 2,5 innebär att en anställd i livsmedelskedjan sysselsätter 1,5 personer i andra branscher.
Att upphandla ansvarsfullt gäller även för byggande och energilösningar. Att i exempelvis det kommunala byggandet välja att bygga av inhemskt trä är hållbart, gynnar klimatmålen samt den regionala ekonomin. Kommunen kan även via planeringen utse särskilda områden för träbyggande.
Mera information på vår webbsida om offentlig upphandling eller i vår nya broschyr om offentlig upphandling
Samhällsplanering som beaktar de gröna näringarna
Den kommunala samhällsplaneringen ska bygga på långsiktighet så att markägare och jord- och skogsbrukare med tillit kan utveckla och på lång sikt planera sin verksamhet. Jordbruksmarken är inte en oändlig resurs. Därför är det för de gröna näringarna avgörande att det i den kommunala markplaneringen reserveras tillräckliga områden för jord- och skogsbruk. Speciellt i kommuner med stor tillväxt bör beslutsfattarna fästa uppmärksamhet på att kommunen i praktiken tryggar framtidsförutsättningarna för de gröna näringarna och den finländska matproduktionen. Genom att i ett tidigt skede av mark- och samhällsplaneringsprocesser involvera och erbjuda markägare och representanter för de gröna näringarna möjlighet att vara delaktiga i processen skapas möjlighet till dialog och smidig planering. Exempelvis kan kommunerna i planeringsfrågor ge lokala producent- och markägarorganisationer möjlighet att bli hörda eller ge utlåtande i ett tidigt skede för att se till att de gröna näringarnas verksamhetsförutsättningar kan tryggas. Kommunala miljöskyddsföreskrifter får inte heller ställa strängare krav på lantbrukarna än vad den nationella lagstiftningen gör.
Gröna näringarna tryggas i vård- och landskapsreformen
Den planerade vård- och landskapsreformen, som hör till en av de största samhälleliga reformerna i Finland, kommer att innebära omfattande förändringar för framtidens kommuner och en stor del av de nuvarande kommunala tjänsterna för medborgarna. Förutom social- och hälsovården kommer reformen att från och med 2019 ge landskapen ansvaret för flera av för jordbrukarna viktiga tjänster bl.a. landsbygdskansliernas verksamhet, avbytartjänster och veterinärtjänster, miljö- och hälsoskydd samt räddningsväsendet. I samband med landskapsreformens förverkligande bör verksamhetsförutsättningarna för de gröna näringarna tryggas.
Även social- och hälsovårdstjänsternas mathållning som omfattas av offentlig upphandling överförs från kommunerna till landskapen. I samband med genomförandet av vård- och landskapsreformen bör beslutsfattare i både kommuner och landskap tillsammans söka hållbara lösningar för att ordna måltidstjänsterna i enlighet med principerna för ansvarsfull upphandling och så att kommunens och landskapets livskraft främjas.
