Inför EU-valet har SLC samlat en Q&A-guide för jord- och skogsbrukets EU-frågor med frågor och svar, där vi på ett enkelt sätt försöker öppna upp vad det är frågan om och ge SLC:s syn på frågan. Guiden uppdateras vart efter under våren 2024.
Sidan har uppdaterats 23.4.2024 kl. 9.15.
Jordbruksfrågor
Hur borde nästa CAP-period se ut? Vilka mål har SLC med den gemensamma jordbrukspolitiken CAP i framtiden?
SLC vill att nästa CAP-period, vars beredning redan har inletts, ska fokusera på den gemensamma jordbrukspolitikens kärnuppgift: att öka och trygga matproduktionen och stärka jordbrukets lönsamhet samt minska på byråkratin och förbättra jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan. SLC föreslår inga större förändringar av den grundläggande ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken utan betonar och understryker den grundläggande strukturen i den politik som kommer att ge jordbrukaren stöd för att producera livsmedel för en växande befolkning i EU och i världen. SLC anser att CAP-budgeten även måste ökas.
Nästa CAP måste även beakta de nordliga produktionsförhållandena i EU genom en fortsättning på stödet till mindre gynnade områden. Det är helt avgörande för Finland att det fortsättningsvis är möjligt att rikta produktionskopplade stöd till husdjurssektorn och specialväxtodlingen samt att de nationella programmen ges möjlighet till fortsättning. Det bör även vara möjligt att ha en nationell motfinansiering till de EU-finansierade stödåtgärderna till jordbruket. CAP måste även i fortsättningen har riktade stödlösningar till unga jordbrukare och trädgårdsproducenter som sänker kostnaderna för övertagande av företag.
Varför har jordbrukare i Mellaneuropa demonstrerarat i vinter?
Jordbrukare i bl.a. Tyskland, Frankrike, Belgien har vintern 2024 demonstrerat för att visa sitt missnöje med den förda politiken dels i sina egna länder och med anledning av nationella åtgärder som drar åt svångremmen för jordbruket på olika sätt. Dels är demonstrationerna även en markering mot EU:s politik. Demonstranternas oro berör t.ex. allt strängare miljöbestämmelser, växande klyfta mellan verkligheten inom jordbruket och nationell/EU- lagstiftning, alltför komplicerad lagstiftning, behov att förenkla förvaltningen, låga producentpriser och behov av rättvisare inkomstfördelning.
Hur har EU reagerat på vinterns bondedemonstrationer?
EU har redan under den andra halvan av februari 2024 reagerat på protesterna. Kommissionär Wojciechowskis skrivelse till von der Leyen behandlades på ministerrådsmötet 26.2.2024. Jordbruksministrarna var starkt eniga om att förbättra jordbrukarnas situation genom snabba och långsiktiga, strukturella åtgärder. Kommissionen och medlemsstaterna är beredda att snabbt ändra CAP:en genom genomförandebestämmelser, göra kommissionens riktlinjer mer flexibla, stärka producenternas ställning i livsmedelskedjan genom åtgärder på EU-nivå.
Kommissionären har även lyft upp möjligheten att riktat öppna grundförordningarna som styr CAP. Men kommer förändringarna att faktiskt medföra förenklingar och förbättringar till Finland?
Förordningarna öppnades vårvintern 2024 och har gått en snabb godkännandeprocess i parlamentet och ministerrådet. Ändringarna kan tas i bruk 2025 om medlemsländerna nationellt så besluter.
Skogsfrågor
Vad innebär EU:s avskogningsförordning? Kan nästa kommission och parlament ännu inverka på avskogningsförordningen?
Syftet med avskogningsförordningen, som trädde i kraft 29.6.2023 med en övergångstid på 18 månader, är förhindra global avskogning genom att förhindra konsumtionen av produkter som bidrar till global avskogning och skadlig exploatering av skogar. Förordningen innebär ett förbud för att sälja produkter som förorsakat avskogning efter den 31 december 2020. Produkterna som omfattas är oljepalm, soja, trä, nötkreautursprodukter, kakao, kaffe och gummi samt produkter som förädlats av dem. Förordningen är en nyckelkomponent i EU:s åtgärdsplan för att bekämpa klimatförändringarna och främja hållbarheten.
Avskogningsförordningen väcker allt mer kritik från livsmedelssektorn och skogssektorn i medlemsländerna. SLC har varit med och bett att Finland arbetar för förlängd övergångstid.
Som bäst bereds det i Finland en nationell avskogningslag fastän många oklarheter kvarstår i EU. Finland söker nationella undantagsmöjligheter eftersom förordningen inte direkt kan tillämpas i ett skogstätt land som Finland
Vad handlar Red III-direktivet egentligen om? Hur inverkar det på jord- och skogsbruket?
RED III-direktivet är den tredje upplagan av EU:s direktiv för att främja användningen av energi från förnybara källor. Målet med direktivet är att öka andelen förnybar energi i EU:s totala energikonsumtion, minska växthusgasutsläppen och uppnå klimatneutralitet till år 2050.
Övergången till en mer hållbar och förnybar energiproduktion är viktig, men det bör inte ske på bekostnad av jord- och skogsbrukarnas ekonomiska villkor. För att producenter skall kunna anpassa sig till nya krav behövs tekniskt och ekonomiskt stöd, men även forskning och innovation för att utveckla mer hållbara metoder och produkter inom jord- och skogsbruket.
SLC betonar vikten av att säkerställa att europeiska jord- och skogsbruksproducenter kan konkurrera på lika villkor med internationella aktörer, särskilt med tanke på att import av biomassa skall uppfylla EU:s hållbarhetskriterier.
Vad innebär förslaget om monitorering av skogar, dvs övervakningsramen av resilienta europeiska skogar, om det träder i kraft?
Kommissionen har presenterat ett förslag som rör skogarnas hälsa. Målet med förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en övervakningsram för resilienta europeiska skogar är att skapa en ram för övervakning och utvärdering av skogarnas motståndskraft mot olika hot och stressfaktorer, inklusive klimatförändringar, skadedjur och sjukdomar.
Förslaget innehåller ett antal indikatorer som samlas till en del in av kommissionen med hjälp av fjärranalys, medan resten av indikatorerna skall samlas in av medlemsstaterna genom nationella skogsinventeringar. Denna data kommer att vara tillgänglig för allmänheten genom elektroniska databaser och geografiska informationssystem (GIS).
Tillförlitliga data är avgörande för att övervaka skogens utveckling och att jämföra data mellan länder är värdefullt. Kostnaderna för att samla in data förväntas främst belasta medlemsstaterna och kommissionen, inte små- och medelstora företag.
Grundtanken att harmonisera skogsdata i olika medlemsländer är i och för sig bra. Det är även bra om tanken är att få med de länder som har mindre utvecklade riksskogstaxeringar. SLC anser däremot att det inte framkommer tillräckligt tydligt i förslaget vad mervärdet är av en så omfattande datainsamling, både gällande lagförslagets syfte och beaktande den internationella rapporteringen som redan görs. Dubbelarbete, administrativa bördor utan motsvarande nytta bör undvikas.
Det är viktigt att notera att det kan ta tid innan det blir en fullständig förordning som träder i kraft. Det krävs ännu diskussioner, förhandlingar och godkännande från medlemsländerna och andra intressenter innan denna övervakningsram blir verklighet. Förslaget kommer inte att bli klart under nuvarande kommissions och parlaments mandattid.
Vad är läget med EU:s restaureringsförordning?
EU:s restaureringsförordning går inte igenom i Bryssel – i varje fall inte våren 2024. Redan sommaren 2023 påtalade SLC att EU:s restaureringsförordning måste skickas tillbaka för ny beredning och producentorganisationerna i Finland har problematiserat förordningen redan 2022.
Enligt SLC beaktade inte restaureringsförordningen markägarna, vars acceptans är i nyckelställning när det gäller att i praktiken driva arbetet för naturens mångfald. MTK och SLC har tagit sig att stoppa förlusten av biologisk mångfald och mildra klimatförändringen genom att i samarbete med finska forskare ta fram en klimatvägkarta och i februari 2024 en biodiversitetsfärdplan. Producentorganisationerna har inte i sig varit kritiska till restaurering av naturen utan till de medel som kommissionen valt. För att stärka biodiversiteten är det viktigt att alla parter strävar mot samma mål, och då måste även de som äger marken inkluderas.
