MTK och SLC genomför under början av februari 2021 en nationell hjortdjursenkät riktad till medlemmar i skogsvårdsföreningarna och producentförbunden. Avsikten är att kartlägga medlemmarnas syn på i vilken riktning de regionala hjortdjursstammarna borde utvecklas samt betydelsen av skadorna med tanke på näringsidkande. För centralorganisationernas intressebevakning är det mycket värdefullt med respons och information i frågan, och vi hoppas att så många medlemmar som möjligt tar dig tid att besvara enkäten.
Enkäten kan besvaras fram till den 15 februari 2021. Det tar cirka 5 minuter att besvara enkäten.
Logga in med ditt personliga tiosiffriga SLC-medlemsnummer (exempel: 9123045678).
Lösenordet är de sex sista siffrorna i medlemsnumret (exempel: 045678).
Medlemsnumret finns på ditt medlemskort. Du kan även kontakta ditt producentförbund för att få ditt medlemsnummer.
Skogsvårdsföreningarna tillhandahåller inloggningsuppgifter till SVF-medlemmar.
Aktuell information om intressebevakning gällande viltstammar
Regionala mål för älg- och vitsvanshjortstammen ställs i mars 2021. Finland är uppdelat i 59 älgförvaltningsområden, för vilka stammål definieras. Viltförvaltningen kommer att hålla möten med regionala intressentgrupper i mars 2021, varefter de regionala viltråden kommer att sätta upp stammålen. På markägarorganisationers förslag har en representant för markägare utsetts till medlem i varje viltråd i Finland.
Jaktvårdsföreningarna är viltförvaltningens enhet på lokalnivå. Även i varje jaktvårdsförenings styrelse finns en representant för markägarna, vilken utsetts gemensamt av skogsvårdsföreningen och producentförbundet. Dennes centrala roll är att förmedla markägarnas åsikter om utvecklingen av viltbestånd på jaktvårdsförenings nivå för planeringen av jakt.
Markägarnas intresseorganisation i viltfrågor innefattar lokala skogsvårdsföreningar och producentförbund samt lokalavdelningar, MTK- och SLC-förbund på landskapsnivå och MTK:s skogslinje, samt MTK och SLC-centralorganisationerna på nationell nivå. På alla nivåer har det också utsetts ansvarspersoner för viltfrågor.
Ersättningssystemet för hjortdjursskador i skogsbruket förnyades för knappt fyra år sedan. I samband med det höjdes ersättningsnivåerna för skador. Trots reformen ansöker endast ett fåtal skogsägare om ersättning för hjortdjursskador av staten. Detta är mycket beklagligt, eftersom den officiella ersättningsstatistiken entydigt används vid uppskattningen av betydelsen av hjortdjursskador och vid bedömningen av en lämplig viltdjursstam på lokal nivå. Om du har hjortdjursskador i ditt plantbestånd lönar det sig att via skogsvårdsföreningen ta reda på hur du ansöker om ersättning. Mer information om ersättningssystemet och fördelningen av hjortdjursskador finns också på webben på adressen www.metsakeskus.fi.
Mer information om älgstammens storlek och om uppföljningen av viltbeståndens tillstånd finns på webbadressen riistahavainnot.fi som upprätthålls av Naturresursinstitutet Luke och viltförvaltningen.
Ett gott samarbete mellan markägare och jägare spelar en viktig roll för en hållbar vilthushållning. Samarbetet främjas av ett öppet informationsflöde och tydliga spelregler. När du arrenderar ut en jakträtt rekommenderar vi att du använder den jaktarrendeavtalsmodell som MTK, SLC och Finlands Jägarförbund gemensamt förhandlat fram. Avtalsmodellen finns på SLC:s webbplats slc.fi/material.
