En lönsam produktion förutsätter en fungerande marknad. Livsmedelskedjan måste bli mera rättvis och jordbrukaren måste få en skälig inkomst för sitt arbete. Lagstiftning och myndighetsbeslut får inte försämra det finländska jordbrukets verksamhetsförutsättningar i förhållande till våra konkurrentländer. Jordbruket får inte heller påföras nya kostnader. Vårt jordbruk har försett den finländska befolkningen med mat under fredstid och ska göra det även under kristid – jordbruks- och trädgårdssektorn har en outnyttjad produktions-potential som ännu inte har kommit till sin fulla användning. Klimatförändringen innebär att den finländska livsmedelsproduktionen kommer att få en allt större betydelse även i ett globalt perspektiv. Att öka kolbindningen i åkrarna, värna om jordbruksmiljöns biodiversitet och skydda våra vattendrag från näringsläckage är centrala målsättningar inom jordbruket.
- Producenternas ställning i livsmedelskedjan måste stärkas via lagstiftning och producenterna måste få en rättvis andel av matens pris.
- Livsmedelsmarknadslagen måste revideras för att stärka primärproducenternas ställning gentemot packerier, förädlingsindustri och detaljhandel.
- Konkurrenslagstiftningen kräver en revidering för att öka en jämställd och sund konkurrens på livsmedelsmarknaden.
- Gårdar som aktivt utvecklar sin verksamhet bör stå i centrum för framtidens jordbrukspolitik och dess finansiering.
- Den nationella motfinansieringen till CAP-planen 2023–2027 samt finansieringen av de nationella stöden och investeringsstöden till jordbruket och trädgårdssektorn måste tryggas.
- Åtgärderna i jordbrukets klimatvägkarta och i den kommande biodiversitetsvägkartan bör finansieras av samhället via statsbudgeten.
- Flaskhalsar för jordbrukets fortsatta arbete för vattenvård, så som långsam beslutsprocess för dikningstillstånd, måste undanröjas och finansieringen för olika åtgärder tryggas.
- Finansieringen av övergångsåtgärderna i lagen om djurens välbefinnande tryggas under den kommande regeringsperioden. Producenterna ges arbetsro att verkställa de investeringar som bör göras enligt den nya lagen.
- Det behövs bättre redskap för att trygga och sporra till smidiga generationsväxlingar.
- Avbytarsystemens finansiering bör tryggas så att de fortsättningsvis stöder producenternas ork och ger trygghet vid sjukdomsfall.
- Ta hand om bonden-projektet bör få permanent finansiering.
- Det är viktigt att i Finlands jordbrukspolitik beakta Ålands självstyrelse och den egna behörigheten för att trygga det åländska jordbrukets verksamhetsförutsättningar.
- Vi måste ha tillräckligt många studieplatser för veterinärsstuderande så att tillgången på veterinärtjänster för produktionsdjur tryggas.
- Vi ska ha en beskattning som sporrar till arbete och investeringar inom jordbruket och livsmedelssektorn.
- Fastighetsskatten för jordbrukets produktionsbyggnader bör slopas oberoende av bolags- och beskattningsform. Det är en kostnadssänkande åtgärd som riktas i synnerhet till dem som investerat i stora nya produktionsbyggnader.
- Korrigeringar behövs i gårdsbruksskattelagstiftningen, bl.a. utjämningsreserveringen måste höjas.
- Värderingen av åkermark måste bli mera jämlik mellan olika företagsformer.
- Företagaravdraget måste höjas.
- Energiskatteåterbäringen till jordbruket och trädgårdsnäringen måste höjas.
- Satsningar på och resurser för rådgivning, utbildning och forskning är avgörande för att lantbrukarna ska kunna möta framtidens behov, greppa utvecklingsmöjligheterna i näringen samt sänka produktionskostnaderna.
- Finansieringen för naturbruksutbildningarna på svenska i Finland måste tryggas.
- Resurser för forskning som stöder produktiv och hållbar jordbruks- och trädgårdsproduktion måste garanteras.
- Rådgivningen bör ha resurser för att stärka primärproducenternas företagsekonomiska kunskaper.
- Primärproducenternas, forskningens, rådgivningens och livsmedelsindustrins samarbete måste vidareutvecklas och struktureras om så att det ännu effektivare än nu stöder en lönsam utveckling på gårdarna och i livsmedelskedjan. Finland behöver ett kompetens- och servicecentrum för jordbruket som är gemensamt för alla aktörer inom livsmedelskedjan. AgriHubi-projekt är ett steg i rätt riktning.
- Finland kan bli en global exportör av livsmedel.
- Det behövs långsiktiga, bestående exportsatsningar för att öka värdet på Finlands rena och certifierade livsmedelsprodukter. Exportsatsningarna bör gälla både förädlade livsmedelsprodukter och jordbruksråvaror. En ökad efterfrågan av finländska produkter även på exportmarknaden gynnar nationalekonomin och den finländska producenten.
- Vi vill se mera inhemskt i de offentliga upphandlingarna och en fortsatt utveckling av användningen av ursprungsmärkning i offentliga måltidstjänster.
- Den offentliga sektorn bör gå i spetsen när det gäller andelen inhemsk mat i måltidstjänsterna.
- Råvaror som upphandlas för offentliga måltidstjänster måste uppfylla motsvarande villkor som Finland ställer på den inhemska livsmedelsproduktionen.
- Kravet på ursprungsmärkning bör utvidgas genom obligatorisk ursprungsmärkning på restaurangmat och spannmålsprodukter.
Bekanta dig med SLC:s målsättningar för riksdagsvalet 2023
De gröna näringarna behövs mer än någonsin Ett aktivt skogsbruk med respekt för skogsägarens självbestämmanderätt En livskraftig landsbygd#riksdagsval2023 #lokaltärsmart #etttryggtFinland
#eduskuntavaalit2023 #fiksustiläheltä #turvallinensuomi