Jordbrukets klimatvägkarta publicerades 15.7.2020 kl. 10
Jordbrukets klimatvägkarta är nu färdig. Vad innebär vägen mot ett klimatneutralt och hållbart jordbruk, och vad kräver klimatvägkartan av åkeranvändningen, kolbindningen och energilösningar i praktiken?Lantbrukarna står i klimatförändringens frontlinje och är en del av lösningen.
Se inspelningen här:
Material i anslutning till jordbrukets klimatvägkarta
Pressmeddelande om jordbrukets klimatvägkarta 15.7.2020
Rapporten om jordbrukets klimatvägkarta (pdf)
Summering på svenska av rapporten om jordbrukets klimatvägkarta (pdf)
Forskningsprofessor Heikki Lehtones presentation om klimatvägkartans huvudpoänger (pdf)
Frågor och svar - klimatvägkartans Q&A (pdf)
SLC-ordförande Mats Nylunds presentation om jordbrukets klimatvägkarta (pdf)
Livsmedelssektorns klimatvägkartor presenterades och diskuterades 7.10.2020 på JSM:s webbinarium, se inspelningen på YouTube (textning på svenska)
Jordbrukets klimatvägkarta: Jordbrukets klimatfrågor avgörs där de har störst effekt
Klimatets uppvärmning inverkar redan på idkandet av jordbruk i Finland. Motverkandet av och anpassningen till klimatförändringen måste bygga på stark vetenskaplig forskning, brett samarbete och kostnadseffektiva åtgärder inom alla samhällssektorer under kommande årtionden. Jordbrukets klimatvägkarta offentliggjordes den 15 juli 2020.
Det finlänska jordbruket har en avgörande roll på vägen mot ett klimatneutralt Finland. Därför har producentorganisationerna med Naturresursinstitutets hjälp tagit fram jordbrukets klimatvägkarta som en färdplan som utreder med vilka steg och kliv som jordbruket behöver ta.
Odlarna känner dagligen av klimatförändringen i sin vardag. Allt mer omväxlande väder inverkar direkt på den egna produktionen och kräver särskilda åtgärder.
75 % av jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från marken. Dessutom är jordbruket förutom skogsbruket den enda sektorn som också kan binda koldioxid. Därför har lösningar för att motverka klimatförändringen och minska utsläpp riktats mot odlingsmetoder och bearbetning av marken:
1. Torvmarker
Av det finländska jordbrukets växthusgasutsläpp kommer cirka 60 % från torvmarker, och torvmarkernas andel av hela åkerarealen är 11 %.
Det är möjligt att minska utsläpp av växthusgasutsläpp både från svagt och välproducerande torvmarker. Utsläpp från torvmarker kan minska genom olika metoder, bl.a. genom reglerad dränering eller återställning av våtmarker.
Torvmarker måste hanteras lokalt. Klimatåtgärder ska vara jämlika, rättvisa och sporrande för odlarna.
2. Kolbindning
Genom rätt slags växtföljd och markbearbetningsmetoder, bl.a. genom odling av fånggrödor, kan markens kolinlagring ökas, det vill säga binda utsläpp från luften under kommande årtionden. På så sätt kan mineraljordar binda koldioxid istället för att vara utsläppskällor. Detta ger också tilläggstid för att ta i bruk utsläppssnåla teknologilösningar.
Marken är olik runt om i Finland, och vi har inte ännu tillräckligt med information om vilken kolbindningsförmåga olika jordarter har. Det behövs mera forskning för att fylla kunskapsluckorna. Målsättningen är att hållbart effektivera jordbruket så att användningen av produktionsinsatser blir mer precis, att skörden förbättras i förhållande till gödsling och att även jordbrukets lönsamhet förbättras
3. Energilösningar
En ökning av produktionen av biogas inom jordbruket och andra energilösningar såsom solenergi hjälper oss att tackla klimatförändringen.
Jordbrukssektorn har stor möjlighet att själv utnyttja biogas som energiform, och att hjälpa andra sektorer genom att producera biogas för trafikändamål. Biogasproduktion av husdjursgödsel och vall effektiverar näringsämnenas kretslopp.
Av gårdarnas egen elanvändning skulle det vara möjlig att ersätta cirka åtta procent med gårdarnas egen solenergi till 2035 och med cirka 14 procent fram till 2050. Produktionsbyggnaders stora tak och tillgängliga markområden lämpar sig väl för att utveckla byggande av solenergi på gårdarna.
Bakgrund: en del av ett bredare klimatarbete
Under våren 2020 inledde MTK och SLC arbetet med jordbrukets klimatvägkarta i samarbete med Naturresursinstitutet Luke. Projektet är en del av det mål om klimatneutralitet 2035 som definierats i regeringsprogrammet. Avsikten är att klimatvägkartan offentliggörs i juni 2020.
Motverkandet av och anpassningen till klimatförändringen måste bygga på stark vetenskaplig forskning, brett samarbete och kostnadseffektiva åtgärder inom alla samhällssektorer. Förutom att vägkartan granskar jordbrukets direkta utsläpp granskas även jordbrukets möjligheter att inverka på tvärsektoriella mål för utsläppsminskningar. Med hjälp av ny teknologi, så som biogasproduktion, kan jordbruket inverka och förverkliga nya kretsloppssystem som sträcker sig utanför jordbruket.
Avsikten med jordbrukets klimatvägkarta är att utarbeta en ambitiös och rejäl klimatplan som går att förverkliga inom jordbrukssektorn. Som grund finns även MTK:s klimatprogram och huvudlinjerna stöds även av SLC:s miljöprogram. Vägkartan kommer att granska varifrån det finländska jordbrukets utsläpp kommer, hur utsläppen kommer att utvecklas under kommande årtionden och hur utsläppen kan minskas.Grunden för klimatvägkartan och en ännu mer hållbar produktion under kommande årtionden ligger i lönsamhet, produktivitet och i att den finländska produktionens styrkor tas i beaktande. Samtidigt ökar klimatvägkartan förståelsen för hur det finländska jordbruket fungerar, dess klimatpåverkan och kolbindning. Vägkartan fungerar även som lantbruksföretagarnas diskussionsinlägg i klimatdiskussionen.
Vägkartan har förverkligats våren 2020 av Naturresursinstitutet Luke, som har tiotals år av erfarenhet av forskning inom jordbruk. MTK och SLC har även fört diskussioner med jord- och skogsbruksministeriet, intressenter, andra intresse- och medborgarorganisationer för att öka samarbetet och samförstånd. Samtidigt pågår även andra projekt och forskning kring jordbrukets klimatpåverkan med vilka klimatvägkartan för tät diskussion.
Aktuell information om utarbetandet av vägkartan uppdateras regelbundet på https://www.mtk.fi/ilmastotiekartta.
Läs SLC:s ombudsman Rikard Korkmans blogg om klimatvägkartan (23.6.2020):
Åkermarken har potential att binda mer kol
Tilläggsinformation, SLC:
• Mats Nylund, ordförande, 050 521 2191
• Jonas Laxåback, verksamhetsledare, 040 940 2734
• Rikard Korkman, ombudsman, 040 518 9297
Tilläggsinformation, MTK:
• Liisa Pietola, miljödirektör, 050 438 4014
• Johan Åberg, lantbruksdirektör, 040 523 3864
• Jukka Rantala, sakkunnig, beredning av klimat- och lantbrukspolitik, 040 715 8710
• Kalle Aro, biträdande sakkunnig, 050 305 5651
• Anssi Kainulainen, sakkunnig i energifrågor, 050 596 1541
• Minna Ojanperä, jurist i miljöfrågor, cirkurlärekonomiteamets dragare, 040 671 9536
