3. Finländsk mat är bättre för klimatet

För miljön, klimatet och människan är det tryggt när maten kan produceras så nära konsumenterna som möjligt. Till varje lands grunduppgifter hör att garantera befolkningen tillräckligt med mat – mat som är ren och trygg. Även den importerade maten lämnar utsläpp efter sig. Det betyder att när vi importerar mat från runt om i världen förflyttar vi också matens miljö- och klimateffekter; med stor sannolikhet till områden där matproduktionen redan från tidigare kan vara sårbar och där det egna landets befolkning kan ha ett större behov av mat. 

Att bruka jorden är att samarbeta med miljön. De finns både lagstadgade krav och frivilliga miljöåtgärder som en jordbrukare kan och måste förverkliga. Miljöersättningsprogrammet, som finansieras delvis från EU och är frivilligt, omfattar närmare 95 procent av den odlade åkerarealen i Finland. Det betyder att de allra flesta jordbrukare har förbundit sig till omfattande miljöåtgärder. Målet i programmet är att bl.a. minska belastningen av yt- och grundvatten, trygga naturens mångfald och vårda kulturlandskapen. 

Lantbruket är däremot inte Finlands största utsläppskälla. Totalt uppgick finländarnas totala växthusgasutsläpp till närmare 63 miljoner ton år 2014 enligt Statistikcentralen. Energiförsörjningen står för den största utsläppsandelen, närmare 26,5 procent, industrins andel är 23 procent, transporter och magasinering står för 17 procent och lantbruket för 12 procent. Hushållens andel av växthusgasutsläppen uppgår till nio procent.

De finländska jordbrukarna och livsmedelsindustrin har under de senaste årtiondena jobbat målmedvetet med att minska jordbrukets och matproduktionens klimat- och miljöpåverkan. Det är helt grundläggande att vi tar hand om miljön för kommande generationer. Det gör vi genom att kontinuerligt arbeta för bl.a. en omsorgsfull och effektiv användning av gödsel, energieffektivitet och användning av förnyelsebara bränslen, en bättre markstruktur och genom att utveckla nya odlingsmetoder. Genom att odla så kallade botten- och fånggrödor eller genom att vintertid behålla växttäcke på åkrarna motarbetas utrinningen av näringsämnen från åkrar. En studie av svenska, danska och finländska forskare (2015) visar att de senaste årtiondenas insatser för att minska kväve- och fosfortillförseln har minskat den totala övergödningen i Östersjön och att utvecklingen nu är på rätt spår. 

Finländska kor har mindre klimatpåverkan

Vi vet att det finländska lantbruket binder mycket kol i marken istället för att släppa ut det i atmosfären. Det kol som binds i marken och skogen kompenserar andra utsläpp och dämpar istället klimatförändringen. Ännu har man inom forskningen inte kunnat påvisa helt entydiga siffror eller beräkningsmetoder för matproduktionens kolavtryck. Däremot finns det entydiga, obestridliga större fakta som visar på att exempelvis den finländska mjölk- och nötköttsproduktionen som bygger på att korna äter mångårigt gräs och vallfoder - inte kraftfoder såsom soja och majs som i stora delar av världen - är till stor fördel för de finländska kornas kolavtryck. De finländska gräsätande korna, samt även fåren, är nämligen en del av ett naturligt kretslopp. Mångårig gräs- och vallodling är bra för klimatet eftersom det binder kol till marken. Det betyder att de finländska korna binder mer kol än de släpper ut. Gräs- och vallodling är dessutom viktigt för den biologiska mångfalden samt minskar erosionen och näringsläckaget i och med att marken är täckt med växande gröda året om. Betande djur är likaså viktiga vårdare av de öppna kulturlandskapen på landsbygden.

Köttets ursprung och produktionsmetoder har med andra ord stor betydelse för köttets miljö- och klimatpåverkan. I en färsk rapport om klimatförändringen och nötköttsproduktionen i Finland visar experterna samt forskningsmaterialet på att de finländska kornas klimatavtryck är betydligt mindre än avtrycket för utländskt nötkött från exempelvis de amerikanska eller brasilianska så kallade köttfabrikerna. Av det nötkött som konsumeras i Finland är en femtedel importerat nötkött.

Vill du som konsument minska klimatavtrycket rekommenderar vi att du väljer kött från finländska gårdar.

Klimatfördelar med finländskt mat

• I Finland har vi naturligt goda förutsättningar för en hållbar köttproduktion eftersom odling av gräs och vall passar vår karga natur. Kor förvandlar detta för människan oätliga gräs till kött och mjölk. På så sätt kan vi hållbart använda våra naturresurser och våra marker som det inte annars skulle gå att odla människoföda på.
• Vår finländska nöt- och fårköttsproduktion baserar sig på gräs- och vallodling i motsats till de flesta andra länder där utfodringen till största delen är majs och andra spannmål och soja. Det finländska jordbrukets användning av soja i djurfoder är bara fem procent och istället använder vi inhemskt spannmål, vall, ryps och raps som djurfoder. Mångårig vallodling är bra för klimatet eftersom det binder kol till jorden samt minskar erosionen och näringsläckaget i och med att marken är täckt med växande gröda året om. Dessutom lämpar sig vallodling även i övrigt ypperligt för vårt karga klimat samt sparar både vatten, gödsel och växtskyddsmedel.
• Tack vare den finländska långt integrerade mjölk- och köttproduktionen får vi en för miljön mycket effektiv produktion eftersom vi samtidigt producerar både mjölk och kött.
• I Finland har vi mycket rikliga tillgångar till rent vatten, vilket man inte har i t.ex. Sydeuropa eller många andra delar av världen. Genom hållbart jordbruk tar jordbrukarna även hand om miljön så att vi även i framtiden ska ha rena, rikliga vattentillgångar.
• Avstånden från gård till förädling och butiker är i stort sett så nära konsumenterna man kan komma.
• De finländska matproducenterna och matkedjan jobbar ständigt för att minska på miljöpåverkan. Växthusgasutsläppen minskade med 13 % från 1990-2005 och målet är att minska utsläppen ytterligare 13% för tiden 2005-2020.
• Växthusnäringen i Finland har som första bransch räknat ut sina egna produkters klimatpåverkan, d.v.s. koldioxidavtryck. Inom växthusproduktionen har odlarna även i snabb takt gått över till att värma upp växthusen med inhemska förnyelsebara biobränslen, bl.a. flis. Tack vare den finländska toppmoderna odlingstekniken i växthus kan man nu från odlingsarealen få ut en större skörd och minska klimatpåverkan. Enligt beräkningarna som gjorts ger inte inhemska, med förnybar energi odlade växthusprodukter större klimateffekter än motsvarande utländska produkter.
• I växthusodlingen använder man förnyelsebara vattenresurser, och dessa vattenresurser är man noggranna att inte slösa med. Allt fler odlare har i värmeenergiproduktionen övergått från att använda olja till inhemska förnyelsebara bränslen och näringen gör satsningar på att framöver även kunna minska energianvändning.
• Klimatavtrycket kan variera märkbart mellan olika gårdar och företag beroende på hur produktionen sker. Inom växthusodlingen varierar även avtrycket sommar- och vintertid, beroende på hur mycket värme och belysning som behövs.
• Jordmånens kvalitet är avgörande för hur växtodlingen lyckas. Den kalla vintern förkortar växtperioden, men skyddar och renar marken samt växterna från ohyra och växtsjukdomar. Åkrarna gödslas endast till den grad som är nödvändigt och vattendragen skyddas.
• Finland är, tillsammans med Estland, Norge och Sverige, ett exceptionellt land i Europa. En färsk EU-undersökning visar att dessa länder är de enda vars kväveutsläpp i vattendrag inte är på en ohållbar nivå. Bakom undersökningen står EU:s gemensamma forskningscentrum, Joint Research Centre (JRC). De mest ohållbara kväveutsläppsnivåerna fanns i Holland och Italien.